Från och med nästa år kommer blivande mammor i Västra Götalandsregionen att kallas till en frivillig ultraljudsundersökning redan från vecka elva. På de flesta andra håll i Sverige görs ultraljud först i mitten av graviditeten, runt vecka 18. Från förlossningsvården ser man många fördelar med den tidigare undersökningen som innebär att man snabbare får information om fostrets hälsotillstånd.
Detta är en välkommen satsning av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen men det finns ytterligare ett område där regionen bör gå före resten av landet inom mödravården. Nämligen att informera om medicinska riskerna som uppstår när kusiner, och andra släktingar, skaffar barn med varandra.
I till exempel Storbritannien talar vårdpersonal öppet om detta med blivande föräldrar och upplyser om fosterdiagnostik. Vi bär nästan alla på anlag för olika sorters allvarliga sjukdomar. Om föräldrarna bär på sjukdomsgener kan barnen ärva dem i dubbel uppsättning när föräldrarna är släkt. Konsekvensen kan bli stort lidande för barnet men även för dess föräldrar.
I Norge registreras alla barnafödslar där föräldrarna är nära släkt. Norska folkhälsoinstitutet har konstaterat att barn i kusinäktenskap löper 60 procent större risk att dö under graviditeten. Under första levnadsåret har de 150 procent ökad risk att avlida. Även efter ett års ålder är risken för att dö förhöjd (GP 23/3 2009).
I den erkända medicinska tidskriften The Lancet presenterades 2013 en brittisk studie som visar att risken för medfödda missbildningar fördubblas om fadern och modern är kusiner. Studien har gjorts mot bakgrund av att man i Storbritannien sett ett högre antal medfödda missbildningar hos barn till föräldrar med ursprung i Pakistan, där kusinäktenskap är relativt vanligt.
Men i Sverige befattar sig varken Socialstyrelsen eller Folkhälsomyndigheten med frågan trots att det offentliga annars inte tvekar att överskölja gravida med rekommendationer om allt från Östersjöfisk till gorgonzola. I de flesta landsting är det sedan länge vanligt att blivande mödrar över 35 år erbjuds fosterdiagnostik därför att det finns belagt samband mellan gravidas ålder och fosteravvikelser. Blivande föräldrar får svara på frågor om alkohol och rökning men inte om släktskap.
Redan för åtta år sedan uppmanade GP:s ledarsida att Socialstyrelsen måste ges ett uppdrag att sprida information om de medicinska riskerna efter att Uppdrag granskning i två avsnitt avslöjat hur vården tiger om detta. Ett gift kusinpar intervjuades vars lille son drabbats av den dödliga sjukdomen Canavans syndrom som påverkar hjärnan. Båda föräldrarna visade sig vara bärare på anlagen. "Visst, vi är släkt, men vi trodde inte att man kunde få handikappade barn på grund av det" berättade mamman (SVT 18/3 2009).
Vi får inte heller blunda för att de finns koppling mellan hedersförtryck och äktenskap inom släkten. Nyligen dömdes ett föräldrapar av Västmanland tingsrätt för att ha fört sin dotter till irakiska Kurdistan och där tvingat 19-åringen in i äktenskap med hennes kusin. Fadime Sahindals far, som mödade henne, krävde att hon skulle gifta sig med en kusin.
Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet och att ställa rutinfråga om släktskap inom mödravården kan vara sätta att upptäcka offer för hedersvåld.
Att gifta sig med sin kusin är lagligt i Sverige och de flesta andra länder. Kusinäktenskap var förr vanligt och socialt accepterat i Europa för att bevara makt och egendom, inte minst i de högre stånden. Vetenskapsmannen Charles Darwin, som skapade evolutionsteorin, var gift med sin kusin och hade flera barn med henne. I dagens Sverige är det emellertid sällsynt men förekommer inom grupper med rötter i Mellanöstern och Afrika som redan upplevs vara stigmatiserade. Det är emellertid ingen ursäkt för mödravården att vända bort blicken när barn riskerar att födas med plågsamma sjukdomar, svåra missbildningar eller dö en för tidig död.
