Känner du stor oro över brottsligheten i samhället? I så fall är du inte ensam. En majoritet – 53 procent – av alla svenskar upplever i dag mycket stor oro över kriminaliteten. Detta framgår i den senaste nationella trygghetsundersökningen som Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför varje år. Rapporten avspeglar självrapporterad utsatthet, vilket är ett komplement till anmälda brott, eftersom alla brott inte polisanmäls.
Både oro för och erfarenhet av brott skiljer sig mellan befolkningsgrupper. Genomgående är att personer i socioekonomiskt utsatta områden, det vill säga segregerade förorter med högre arbetslöshet, sämre hälsa och lägre utbildningsnivå, är mest brottsutsatta.
Den näst mest utsatta gruppen är boende i socioekonomiskt blandade områden. Personer som bor i utsatta områden löper inte bara större risk att bli brottsoffer utan oroar sig också mer för att själva utsättas för bott som rån och misshandel, och uppger i högre grad att livskvaliteten försämras av kriminaliteten. Denna grupp anger också i högre utsträckning att de avstått från att göra något eller delta i en aktivitet på grund av oro för att utsättas för brott. Däremot är de som bor i segregerade områden i minst utsträckning oroade över den generella brottsligheten i samhället.
Ju större "socioekonomiska utmaningar" ett område är, desto högre är utsattheten. Blandade områden uppvisar generellt sett något lägre utsatthet, och socioekonomiskt starka områden – där folk har hög utbildning och bra inkomster – visar lägst utsatthet.
Vad kan man dra för slutsatser av detta?
Det första är att oron för samhällsutvecklingen inte nödvändigtvis sammanfaller med faktisk brottsutsatthet. Den diffusa, malande känslan av att samhället är på väg åt fel håll tycks vara större i villaförorterna, medan oron för att drabbas av ett konkret brott och anpassa livet är starkare i miljonprogramsområdena.
Den andra slutsatsen är att blandade områden inte nödvändigtvis är en lösning på sociala problem och kriminalitet.
Statens definition av ”socioekonomiskt blandade områden” är orter där andelen utrikesfödda och personer som bor i hyresrätt är lägre än i utsatta områden, men betydligt högre än i de renodlade medel- och överklassområdena. Två exempel är Kortedala eller Skarpnäck. På dessa orter är folk i lägre utsträckning utsatta för brott än i Angered och Rinkeby – men de är den grupp som i högst grad uppger att de upplever att brottsligheten har ökat, och är mest utsatta för vissa typer av brott, som sexualbrott.
Ofta framförs socioekonomiskt blandade områden som en lösning på integrationen och därmed integrationsrelaterade problem, som kriminalitet. Överklassområden som Djursholm pekas ut som lika ”segregerade” som ”orten”. Billiga hyresrätter ska byggas bland bostadsrätterna för att öka chansen till social och etnisk blandning.
Det kan finnas många goda skäl till det. Men sett till Brå:s statistik är det ingen lösning på kriminaliteten. Det måste till andra åtgärder för att stävja brottsutvecklingen.
