Europeiska folkpartiet, på engelska förkortat EPP, är den största partigruppen i Europaparlamentet. Den samlar kristdemokratiska och liberalkonservativa partier, varför både svenska KD och M ingår i gruppen. EPP domineras av det stora borgerliga partiet i Tyskland: CDU – samma parti som EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen har sin bakgrund i. Traditionellt har EPP också varit pådrivande för ökad europeisk integration, inte minst via axeln Tyskland-Frankrike.
Vid sidan av Tyskland, är Polen, Rumänien och Spanien starkt representerade i gruppen. Medborgarplattformen som dominerar den nuvarande liberalkonservativa regeringen i Polen är exempelvis näst störst efter CDU inom EPP. Den traditionella borgerligheten i Frankrike och Italien har däremot försvagats inom EPP. De bägge länderna domineras i dag på högerkanten av partier som tillhör ytterkantsgrupperna, ECR och ID, i Europaparlamentet.
Mycket talar för att EPP får en stark ställning i EU efter valet. Det är inte i första hand de liberalkonservativas egen förtjänst utan en följd av att just ECR och ID väntas gå framåt, vilket ser ut att ge EPP en vågmästarställning i parlamentet. Då kan man välja om man vill samarbeta med vänstern-mitten eller med ytterhögern beroende på fråga. Samarbete högerut är dock kontroversiellt, i synnerhet med de partier som inte stödjer Ukraina i det pågående kriget mot Ryssland – EPP är starka anhängare av Ukraina. Högermajoriteten kommer dock under alla omständigheter kunna användas för att blockera förslag från vänster.
Vad vill då högerpartierna i EPP själva åstadkomma? Säkerhet står i centrum för EPP. Partigruppen vill till och med att EU ska ta steg mot att utveckla en egen armé. Försvarsindustrin ska samordnas, liksom materielinköp. Till att börja med vill man se en kompletterande gemensam trupp som kan bistå de nationella arméerna. Men på sikt ska EU ha en militär förmåga som motsvarar den politiska. Tanken är inte att ersätta Nato, men att öka EU-ländernas kapacitet inom ramen för Nato.
Högerpartierna vill på samma sätt inrätta en gemensam europeisk polisstyrka som ska kunna bistå den nationella polisen – men stå under inhemskt befäl. Detta för att effektivisera kampen mot gängkriminaliteten, som ofta är just gränsöverskridande. Det är ett förslag som även svenska Moderaterna tydlgit driver.
EPP vill även kraftigt förstärka gräns- och kustbevakningen i Medelhavet genom att tredubbla Frontex. Den illegala invandringen ska stoppas helt. Däremot finns det fortfarande ingen enhetlig linje i frågan om asylprocessen helt ska utlokaliseras till tredje land utanför Europa – en modell som allt fler länder och partier driver och som i sin mest långtgående form innebär att den som beviljas asyl också får sitt fortsatta skydd och uppehälle i ett land utanför Europa. En sådan ordning skulle ta bort drivkraften att illegalt ta sig till Europa för att söka asyl, men inte för att ta sig hit och leva illegalt.
Högerpartierna står bakom EU:s klimatmål men kan sägas vara mer pragmatiska i hur de ska genomföras och lägger större tyngdpunkt vid att ekonomin inte ska ta skada än de gröna och röda partierna som är mer kompromisslösa. EPP är vidare för ökad frihandel, även om inställningen till hur mycket man ska handla med Kina kan variera. Tanken att Europa bör vara ekonomisk-strategiskt oberoende har ett starkare stöd i flera andra länder än i Sverige – ett litet högteknologiskt industriland gynnas relativt sett mer av global frihandel.
De kristdemokratiska och liberalkonservativa partierna i Europa är generellt emot att ge EU utökade befogenheter på det sociala området eller att unionen ska driva progressiva värderingsfrågor – även om Moderaterna till skillnad från EPP vill grundlagsskydda aborträtten på EU-nivå och därmed ge EU rätt att lägga sig i den nationella lagstiftningen på området.
Svenska Moderaterna och Kristdemokraterna avviker dock inte nämnvärt från EPP:s linje i övrigt. Självfallet finns vissa specifikt svenska intressen – som att skydda den svenska skogsnäringen från långtgående EU-reglering som drivs av M och KD. En röst på högern innebär framför allt en prioritering av de hårda frågorna – gränsskydd, polis och försvar.
