Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Visar Danmark vägen för resten av Europa? Bild: Erik Johansen
Visar Danmark vägen för resten av Europa? Bild: Erik Johansen

Bawar Ismail: Har danskarna blivit vansinniga?

Danmark lägger om sitt asylsystem och vill skicka flyktingar till mottagarländer i Afrika. Det är inte mindre humanitärt än dagens system.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

”En vansinnig dansk idé”, stod det att läsa i Aftonbladet efter att det danska Folketinget röstat fram ett nytt asylsystem (1/6).

Förslaget som röstades igenom lades fram av den danska S-regeringen och innebär i praktiken att Danmarks asylprocess flyttas till länder utanför EU. Asylsökanden ska skickas till särskilda mottagningsländer i väntan på besked. Vid beviljad asyl ska flyktingen flyttas vidare till FN:s flyktingläger eller stanna kvar i mottagarlandet. Vid avslag ansvarar det aktuella värdlandet för avvisning av den enskilde.

Vilka dessa mottagarländer utanför Europa blir är fortfarande oklart, men den danska regeringen tycks ha kommit längst i sina samtal med Rwanda. Andra länder som nämnts i diskussionerna är Tunisien, Etiopien och Egypten.

Men varför vill Danmark göra en sådan radikal omställning av asylprocessen?

Enligt den danska S-regeringen är det nuvarande asylsystemet trasigt och inte humanitärt hållbart. Dagens system tjänar nämligen främst unga män med kontakter och resurser, och inte de utsatta barn och kvinnor som oftast är kvar i det konfliktdrabbade hemlandet eller lever under odrägliga förhållanden i flyktingläger.

Drömmen om bättre livsmöjligheter i Europa får människor att vända sig till flyktingsmugglare och mycket farliga resvägar över Medelhavet. Vid avslag på asylansökningar uppstår stora svårigheter med att skicka hem människor utan skyddsbehov till sina ursprungsländer. Många går under jorden och lever i ett parallellt skuggsamhälle. Därutöver tillkommer de ekonomiska och sociala aspekterna i fråga om integrationskapacitet och tillgång till välfärdsförmåner.

Den danska S-regeringen vill därför signalera till omvärlden att asyl inte bör sökas i Danmark, för i sådana fall blir det uppehåll i ett land långt utanför Europa. I stället vill landet ta sitt humanitära ansvar genom att ta emot kvotflyktingar från FN, särskilt om det rör barn, kvinnor och samlade familjer.

Såväl EU-kommissionen som FN:s flyktingorgan UNHCR har kritiserat den danska omläggningen av asylsystemet. Att UNHCR oroas av att asylansvaret läggs över till ett annat land är givetvis en sak. Men att EU-kommissionen har frågor om tillgång till asyl och effektivt skydd ger dålig smak i munnen. I brist på en säkrad yttre gräns har unionen sedan 2016 avtalat med Turkiet att strypa flyktingströmmen till Europa från bland annat kriget i Syrien. Och Turkiet är knappast känt för att vara ett land präglat av rättssäkerhet.

Är det danska förslaget kanske en föraning om Europas framtida asylsystem? Så länge EU inte kan enas om vägen framåt är det mycket möjligt att likasinnade europeiska länder följer det danska exemplet och outsourcar sitt mottagande av asylsökanden till samarbetsländer utanför Europa. I praktiken skulle de innebära att dagens dysfunktionella asylsystem faller sönder och samman.