Höstmad: Digitalisera Göteborgs parker och arkitekturhistoria

I vår digitala tidsålder vore det lämpligt med en mobilvänlig hemsida eller app för den göteborgare eller turist som är nyfiken på arkitekturhistoria, skriver gästkrönikören Patrik Höstmad.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Det framförs ibland att naturmark skulle vara en bristvara i centrala Göteborg. I själva verket finns det nära 100 hektar natur, park och aktivitetsyta i området från Lilla Bommen till Landala och från Haga till Gårda – en fjärdedel av totalytan. FN:s bostadsorgan UN Habitat rekommenderar 15 procent grönyta i en hållbar stadsdel. Så varifrån kommer idén om att grönytor är en bristvara?

Dissonansen måste rimligen bero på ytornas bristande tillgänglighet och inte minst bristande kvalitet. Att underhålla alla dessa hektar grönyta är dyrt, vilket kan förklara att underhållet så ofta blivit eftersatt. Hur många känner till Fogelbergsparken en trappa upp från Vasagatan? Hur många tycker att den är väl underhållen? Överhuvudtaget borde det finnas en mer långsiktig strategi för kvalitet, underhåll, ekonomisk hushållning och inte minst en högre nyttjandegrad av marken.

ANNONS

Kungsparken må vara vacker för ögat men biltrafiken i Allén träffar öronen och triggar undermedvetna stresspåslag. Tyvärr är det en stor yta som uppvisar bristfälliga kvaliteter. Den nämnda Fogelbergsparken är ett exempel av flera centrala grönytor med stor potential som skulle kunna vara så mycket mer bara de rensades från sly, rustades upp, underhölls och fick en tydlig skyltning.

I kandidatarbetet "Tranquility Trail: Ett lugnt stråk i centrala Göteborg" arbetade sex studenter vid Chalmers med att identifiera befintliga platser och stråk med hög kvalitet. Initiativet kom från Miljöförvaltningen och målet var att mitt inne i centrala Göteborg hitta platser med både visuella kvaliteter och behaglig ljudmiljö, vilket gör dem till lämpliga miljöer för återhämtning.

För att göra platserna mer kända och besökta tog Chalmersstudenterna fram en promenadslinga där lugnare gator binder samman platser som Kronhusparken, Tyska kyrkan, Domkyrkoplan, Kungsparken, Fogelbergsparken, Skansen Kronan, Haga, Rosenlundskanalen och Packhuskajen. Ett fullgott alternativ till att ta bilen till Skatås för att motionera eller få lugn och ro. Förslaget har lämnats till Park och Naturförvaltningen men har ännu inte blivit verklighet. Tänk denna information kunde vara lätt tillgänglig via mobilen.

Det behövs en strategi för framtida platser och stråk när innerstaden växer. Det är därför hög tid för att fundera på ett grönblågrått stråk utmed båda älvsidorna mellan den nya Hisingsbron och den uppströms liggande Marieholmsbron. Urbana blå kajpromenader efter modell av den lyckade kajpromenaden på Norra Älvstranden kan varvas med betydligt grönare älvkanter, t.ex. vid Säveåns utlopp. Där byggnaderna når ner till vattnet kan intressanta bryggor ta flanören ut på älven och runt hindret.Stråk utmed älven ger mycket kvalitet per markyta. Industrimarken närmast älven behöver redan nu börja styckas av och reserveras för stråket.

ANNONS

Tänker vi lite utanför den grönblå fyrkanten så kan Göteborg även erbjuda en kavalkad arkitekturhistoriskt intressant byggnader och miljöer. I vår digitala tidsålder vore det också lämpligt med en mobilvänlig hemsida eller app för den göteborgare eller turist som är nyfiken på arkitekturhistoria. Varför inte en hjälp som kan skapa förslag på lämpliga arkitekturhistoriska vandringar och ge direkt tillgång till digital information om byggnaden som blicken för tillfället faller på?

Information finns att hämta i böcker som "Guide till Göteborgs arkitektur" av Claes Caldenby & c:o, "Göteborg genom ritningar" av Gun Schönbeck och i rapporterna om "Kulturhistorisk värdefull bebyggelse" från Göteborgs Stads eget bevarandeprogram. Den senare har en del för åren 1955–1975 som även innehåller en hel del intressant i våra förorter. Även om Skolspåret i Hjällbo kanske inte längre drar till sig internationell uppmärksamhet så är det av nationellt bostadspolitiskt intresse.

Inte minst undviker vi den vanliga synen av förbryllade turister på gatorna runt Haga Nygata som står mellan betongelementhusen från 1980-talet och undrar "Excuse me, where is the old town?” På samma sätt är kanske svaret på "Var är grönytan?" en snabb titt i mobilen.

Patrik Höstmad är docent i teknisk akustik vid Chalmers och samordnare för stadsutvecklingsnätverket Yimby Göteborg

ANNONS