Ett relativt enkelt sätt att förhindra terrorister från att fullfölja sina planer är att placera ut farthinder i form av betonglejon eller rejäla sittbänkar på gågator. Att köra in i en folkmassa är nämligen en relativt vanlig metod, som bland annat tillämpades vid terrordådet i Nice 2016 och i Stockholm 2017, och som terrorgruppen IS lyft i sin propaganda.
Efter terrordådet på Drottninggatan har den politiska ledningen i Stockholm lagt 75 miljoner kronor på att rusta staden med betongblock och så kallade pollare, det vill säga små stolpar. På strategiska platser där det rör sig mycket folk gör hindren att det blir svårare för ett fordon att få upp fart. På så vis är risken för en attack likt den Rakhmat Akilov genomförde lägre.
I Malmö har politikerna efter dialog med polisen installerat fjärrstyrda pollare. Man skyddar evenemang som julmarknader med betongblock.
Men i Göteborg tycks politiker och ansvariga tjänstemän leva under en sten. Det visar GP:s granskningar (GP 27/8 och 29/7).
LÄS MER: Så gick det till när 40 terrorhinder blev 24
LÄS MER: Terrorhinder i Göteborg har hamnat fel – eller försvunnit
Trots att kommunen för flera år sedan beslutade om att ställa upp hinder på ett flertal platser i staden har mycket lite hänt i praktiken. Vid infarten till Magasingatan från Grönsakstorget skulle det exempelvis placeras ut betongblock liknande de lejon som finns i Stockholm. Men när GP ringde Stadsmiljöförvaltningen och frågade vad som hände med dem hade kommunen inget svar. Kanske har de ”missats att återställas”, svarade en tjänsteman från förvaltningen.
Dessa ”missar” är systematiska för hela stan. 2018, drygt ett år efter attacken i Stockholm, beslutade Göteborgs stad att det behövdes 40 farthinder längs riskzoner som Vallgatan och Kungsgatan. Men av dem blev det bara 24. Ett par av de hinder som köptes in har hamnat på lagret.
Hur kunde det ske? Mattias Junemo, i dag enhetschef på stadsmiljöförvaltningen, säger till GP:s reporter att han inte riktigt minns, men att hänsyn har tagits till andra ”faktorer”.
Det håller inte som ursäkt. Självklart måste betongblock och pollare placeras på ett sådant sätt att utryckningsfordon och leveranser till butiker och restauranger kan ta sig fram. Men om Stockholm och Malmö klarar av att anpassa hindren på ett sådant sätt att de inte ställer till problem i vardagen borde Göteborg också kunna göra det.
Snarare tycks det vara slapphet och ointresse som ligger bakom. Ett år efter terrordådet på Drottninggatan genomförde Dagens Samhälle en granskning och kom fram till att Göteborg redan då halkade långt efter både Stockholm och Malmö i sitt antiterrorarbete. Detta trots att Göteborg har 250 000 fler invånare än Malmö.
Kanske tänker man att ett terrordåd är något som bara kan drabba huvudstaden. Men i så fall tänker man fel.
Göteborg har problem med extremism. Framför allt är det radikala tolkningar av islam som breder ut sig, med företrädare som får finansiering från utlandet och i viss mån besitter ett våldskapital. En rapport från MSB från 2018 konstaterade dessutom att vissa stadsdelar i Göteborg sticker ut jämfört med andra städer.
Risken för terrorhot är i dag högre än någonsin tidigare, och förväntas ligga kvar på en förhöjd nivå under överskådlig tid. Säpo har det främsta ansvaret att motverka attacker. Men alla delar av samhället måste ta ansvar. Särskilt ensamagerande terrorister är svåra att upptäcka genom sedvanligt underrättelsearbete.
Samhället kan inte skydda sig till hundra procent – men att placera ut hinder i stadsmiljön är ett relativt enkelt sätt att förebygga attentat. Och det är alltid bättre att ligga steget före än att vara efterklok.
LÄS MER: Världen är större än Richard Jomshof
