Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Foto: Ernst Henry

Aleksandra Boscanin: Ge kommunerna större inflytande över migrationspolitiken

De gröna i Europaparlamentet vill se en migrationspolitik där kommuner och regioner frivilligt ska kunna ta emot flyktingar och få bidrag direkt från EU. Det stora problemet i Sverige har dock inte varit att många kommuner har velat ta emot flyktingar men inte fått, utan snarare tvärtom.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Det finns en skev maktbalans mellan staten och kommunerna när det gäller migrationspolitiken. Stora kostnader för mottagandet uppstår på lokal nivå, medan politiken beslutas högre upp. Staten står initialt för vissa kostnader, men när slutdatum för de statliga bidragen passerats hamnar ansvaret hos kommunerna.

Ett konkret exempel är försörjningsstödet. Under två års tid får den som är nyanländ statlig etableringsersättning, förutsatt att personen deltar i ett etableringsprogram eller har en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Men om personen inte lyckats bli självförsörjande inom denna tid hänvisas vederbörande till den kommunala socialtjänsten.

Förra året hade två tredjedelar av Sveriges kommuner ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, enligt en sammanställning gjord av Sveriges Kommuner och Regioner. Framförallt ökade det ekonomiska biståndet till nyanlända som lämnade etableringsprogrammet under 2019.

Migrationspolitiken utformas inte bara på nationell nivå, utan även på EU-nivå. Inom kort väntas den tidigare ministern Ylva Johansson, numera Sveriges EU-kommissionär som har ansvar för just migration, att lägga fram ett förslag för ny migrationspolitik i EU. Parlamentets gröna grupp, där Alice Bah Kuhnke (MP) sitter i styrelsen, vill se en politik med en frivillig och en tvingande del: ”Miljöpartiet vill till exempel att städer, kommuner, regioner och länder som vill ta emot flyktingar ska kunna göra det – och få ekonomiskt stöd direkt från EU:s fondsystem” sade Bah Kuhnke till Aftonbladet (16/5).

Vidare vill den gröna gruppen att länder som inte vill ta emot flyktingar ska behöva betala vad det annars hade kostat. Frågan är huruvida de länder som inte vill ta emot flyktingar kan tänka sig att betala andra länder för att slippa. Om de inte går med på det lär förslaget knappast gå igenom. Och även om ett sådant förslag skulle gå igenom kan problem uppstå om inte tillräckligt många länder vill ta emot flyktingar på frivillig väg.

Oavsett hur det går med den tvingande delen är det en intressant idé att inte bara låta länder, utan även kommuner och regioner, frivilligt ta emot flyktingar. Det skulle vara ett steg mot utökat kommunalt och regionalt inflytande i migrationspolitiken. För att en sådan politik ska vara hållbar krävs dock att de kommuner som frivilligt tar emot flyktingar är beredda att ta ansvar för sina nya invånare även när EU-bidragen slutar att komma.

Det stora problemet i Sverige har dock inte varit att många kommuner har velat ta emot flyktingar men inte fått, utan snarare tvärtom. Det vore därför rimligt att staten även ger kommunerna större möjligheter att säga nej.

Vidare finns andra potentiella problem med att låta kommuner frivilligt ta emot flyktingar. Att ta emot människor på flykt innebär att de får vissa rättigheter. Många av dessa rättigheter är kommunerna ansvariga för att tillgodose, men även regionerna och staten har ett ansvar. En hållbar migrationspolitik måste vara förankrad på alla politiska nivåer. Klart står att kommunernas inflytande behöver öka.