De så kallade vårdskandalerna rullar i media några veckor, innan nya tar vid. I början av sommaren uppmärksammades det privata omsorgsföretaget Humana-Plateas HVB-boende Prästgården i Hagfors, där ett litet barn så tragiskt omkom i en drunkningsolycka.
Det omedelbara svaret från Humana var, som så ofta vid liknande skandaler, att händelsen kunde inträffa på grund av ett undantag. Men de här, ibland katastrofala, incidenterna är inga undantag utan utslag av ett systemfel.
I Humanas egen Lex-Sarah utredning framträdde utslagen av systemfelet tydligt. Bristerna var flerfaldiga: i organisation och ledning, i personalens kompetens, i dokumentation, i systematiskt kvalitetsarbete, i fysisk miljö samt i tillsyn och bemanning. Företaget hade helt enkelt drastiskt prioriterat ned investeringar i kvalitet i verksamheten. Eller som SVT Värmland (5/7) beskrev den yttre miljön: ”Handtaget som ska låsa huvudgrinden är trasigt, i en annan av grindarna finns ett stort hål och på flera håll är staketen så låga att de knappast kan hindra en femåring att smita”.
Omkring 80 procent av landets HVB hem drivs i privat regi. Det saknas övergripande kunskap huruvida det är regel eller undantag att de privata välfärdsföretagen prioriterar användningen av skattefinansierade medel för att skapa vinst eller bygga kvalitet. I den mån företagen drivs som aktiebolag är de dock enligt lag skyldiga att prioritera aktieägarnas intresse. Sex forskare vid Institutionen för socialt arbete på Stockholm universitet sammanfattade situationen på DN Debatt den 17 juni ”Vi vet i dag mycket lite om vårdens effekter och innehåll, på denna marknad med höga vinster och ofta höga priser för de betalande kommunerna”. Förutom granskning av lagstiftning och kontroll efterlyser de sex forskarna en diskussion av ”i vilken grad marknadsmekanismer bör få styra vårdens pris, struktur, omfattning och innehåll”.
Men styr marknadsmekanismer verkligen vårdens innehåll? I så fall skulle ju kunden, det vill säga medborgarna, ha makten att säga upp affären i den mån den inte håller kvalitet. Eller är det mest innovativa draget från de så kallade välfärdsföretagen att de döpt om vad som är egentligen är överskott på skattefinansierade medel till vinst?
Marknadsmekanismen bygger ju på att privata köpare och säljare handlar direkt med varandra. Och att köparen är densamma som brukaren. Är köparen/brukaren missnöjd så bryts affären direkt. Köparen/brukaren söker ständigt efter leverantörer som kan ge lägst pris till given kvalitet. Inte lägst pris på bekostnad av kvalitet. Säljaren tvingas att ständigt förbättra sig, annars slås den ut från marknaden.
I välfärdsföretagens verklighet har hela denna basala marknadsmekanism satts ur spel. Den faktiska kunden/brukaren kan inte använda sig av marknadsmekanismen. Vare sig de anhöriga till ett barn på ett HVB-hem eller en äldre på ett omsorgsboende kan kicka ut den leverantör som inte håller måttet. Valfriheten är en chimär. Även steget till att väga in personalens/professionernas röster är avlägset, även om regeringen lagt ett nytt lagförslag som skall stärka skyddet för visselblåsare . De tjänstemän som genomför den offentliga upphandlingen, är långt ifrån både den faktiska kunden/brukaren och professionerna. Upphandlingen baseras inte ens på den vara eller tjänst som levereras till den faktiska köparen/brukaren. Utan på vad företaget lovar upphandlaren att leverera – mot lägst anbud.
Granskningen av välfärdsföretagen sker istället indirekt, via IVO och kommunernas socialtjänster, på ett sätt som förtjänar att undersökas djupare. Så kunde till exempel Humanas två Platea-enheter i Hagfors, trots återkommande, icke-åtgärdade anmärkningar från IVO, fortsätta sin verksamhet och få uppdrag från kommunernas socialtjänster. Det var inte förrän efter den tragiska dödsolyckan som IVO stängde dessa boenden.
I den mån privata välfärdsföretag prioriterar kvalitet i vård- och omsorg före egna vinster så är det trots – och inte tack vare – det rådande systemet med så kallade vinster i välfärden. Systemet innebär nämligen att ju mindre andel av de skattefinansierade medlen som företagen sätter in i verksamheten – desto större vinst gör de. Utan vinsttak går överskottet rakt in på de privata aktörernas konton. SVT Värmlands granskning visar att sedan Humana tog över Plateas verksamhet i Hagfors har ägarna tagit ut över 60 miljoner av överskott på skattemedel som vinst. I genomsnitt har 29 procent av de skattemedel som erhållits för att bedriva omsorg tagits ut som ”vinst”.
De politiska försvararna av systemet lämnar dörren öppen för företag som prioriterar vinst istället för kvalitet. Det svider inte bara ekonomiskt för skattebetalarna. Än värre är att risken för fortsatta missförhållanden och nya tragedier är stor.
