Socialdemokraterna ska få ett nytt partiprogram på kongressen i Göteborg i vår. En programkommission under ledning av Magdalena Andersson har presenterat ett förslag.
Tyngdpunkten är materiell. Programförslaget ansluter till socialdemokratisk historia, det är en fortsättning på Tage Erlanders socialdemokrater.
Det nu gällande partiprogrammet beslutades 2013, innan flyktingkrisen, epidemin av grov brottslighet och Rysslands fullskaliga krig. Ordet brott nämns sju gånger i programmet – i det nya förslaget nämns det 23 gånger. Ordet segregation förekommer tre gånger i dagens program och elva gånger i förslaget. Ordet säkerhet har gått från tolv till 24 omnämnanden.
Förslaget har ett postliberalt drag. Inte så att Socialdemokraterna har släppt yttrandefriheten eller rätten till fri abort, men det gemensamma har blivit viktigare. Socialdemokraterna är ett parti för det gemensamma bästa, inte bara för individens rättigheter.
Enligt programförslaget är inte visionen ett samhälle där människorna ska maximera sin njutning eller nytta i största allmänhet. I stället ska de ha möjlighet att förverkliga ”sina bästa stämningars längtan”, en vacker formulering som utgår ifrån att människan har ett livsmål och inte bara en knippe preferenser.
Programmet föreslår en ny ideologisk tyngdpunkt för Socialdemokraterna. Men skiftet borde vara ännu mer konsekvent.
I boken ”Den skötsamme arbetaren” från 1988 beskrev idéhistorikern Ronny Ambjörnsson hur arbetarna i sågverkssamhället Holmsund utanför Umeå organiserade sig. De bildade nykterhetsloger och studiecirklar, läste och diskuterade tidens stora frågor. Och de blev skötsamma: nyktra, ordningsamma och med förmåga till självkontroll.
Ambjörnsson själv växte upp i Lunden i Göteborg. Samma skötsamhetsideal som präglade Holmsund runt sekelskiftet 1900 präglade hans egen uppväxt i den göteborgska arbetarklassen.
Att arbetarna kunde tillägna sig skötsamhetens dygder var avgörande för att de skulle bli den politiska kraft som formade det moderna Sverige. Arbetarrörelsen har det här i sitt dna. Men det finns inte med i förslaget till partiprogram. Det är synd.
Staten kan disciplinera medborgarna genom lagar och poliser. Men den kan inte göra dem dygdiga. Det är i ”den lilla världen” och i civilsamhället som människor lär sig laglydighet och att uppträda respektfullt. Partiprogrammet skulle behöva göra skillnad på staten och samhället och tydliggöra att starka frivilliga sammanslutningar och familjer är avgörande för ett gott samhälle.
Förra årets intressantaste strid i politiken stod mellan Tidö-partierna och de fack- och professionsförbund som organiserar välfärdens medarbetare. Regeringen lät utreda om välfärdspersonalen skulle åläggas en plikt att ange personer som ska utvisas – alltså att göra lärare, bibliotekarier och vårdpersonal till ofrivilliga gränspoliser. Men välfärdens professionella vägrade och regeringen fick ge sig.
Tidö-nederlaget i striden om ”angiverilagen” visar styrkan i yrkesstolthet och ett professionellt etos. Välfärdspersonalen försvarade ett mångsidigt samhälle där en polisiär logik inte tillåts tränga ut de ideal och värden som präglar andra sfärer i samhället. Socialdemokratin bör bli den politiska kraft som står upp för den principen.
I juni blev socialarbetaren Bettan Byvald riddare av första klassen av kungliga Vasaorden. Hon belönades för många decennier av framgångsrikt socialt arbete i Angered.
Byvald tillhörde den första kullen svenska medborgarna på femtio år som fått ta emot en orden av kungen. Socialdemokraterna var med och tog initiativ till att återuppväcka ordensväsendet, inklusive den utökade roll för kungen som det innebär.
Det visar att det är dags för Socialdemokraterna att skrota kravet på monarkins avskaffande. I en tid när behovet är stort av symboler att samlas kring är det dumt att avskaffa de symboler som redan finns.
Historien visar att monarkin inte utgör ett hot mot socialdemokratiska välfärdsambitioner. Välfärdsstatens utbyggnad sammanfaller i stort med Gustav VI Adolfs regeringstid. Den lågmälde kungen är en folkhemsikon i stil med kobratelefonen och grundskolans flourtanter.
På 1910-talet stred arbetarrörelsens med Gustav V om folkstyret. Hans barnbarnsbarn, kung Carl XVI Gustaf, har lojalt tjänat demokratin. Europas mest stabila demokratier är samtidigt monarkier – länder som Norge, Danmark, Spanien, Storbritannien och Nederländerna.
För Socialdemokraterna handlar partiprogrammet bland annat om vilket konflikt den vill se med borgerligheten det kommande decenniet. Programförslaget pekar mot en konflikt mellan att politiken söker lösa roten till problemen med kriminalitet och segregation, eller om ambitionen ska inskränka sig till att motverka konsekvenserna av dem. Det är ingen dålig konflikt för ett socialdemokratiskt parti som vill återta initiativet i politiken.
