Tyskland röstar den 23 februari. Valet sker i skuggan av omfattande problem. Industrin kämpar mot höga energipriser och mot missade trender som exempelvis e-bilen. Tysklands digitala och övriga infrastruktur är i bedrövligt skick. Migrationen har fört kommunerna mot gränsen av sin prestationsförmåga. Antalet våldsdåd har ökat markant. Ingen verkar ha någon idé om hur trenderna ska kunna vändas.
I detta läge har två partier vuxit som dominerar valrörelsen. Båda partierna har sitt huvudsakliga stöd i östra Tyskland. Detta utgör ännu ett kristecken. Den politiska stämningen i östra Tyskland skiljer sig starkt från den i västra Tyskland. Allt tyder på att de två forna delarna av Tyskland inte håller på att växa ihop, utan glider isär. Återföreningen framstår som misslyckad.
Det ena av dessa partier heter Bund Sahra Wagenknecht (BSW) och utgör ett vänsternationalistiskt parti. Dess centrala budskap är social rättvisa och utrikespolitisk pacifism. På det sociala området vill BSW begränsa koncernbildningar och stärka arbetstagarnas makt i förhållande till företagen. Utrikespolitiskt är partiet kritiskt mot Västs stöd till Ukraina och emot NATO. Partiet strävar efter en europeisk säkerhetspolitik som bygger på nationalstater och inbegriper Ryssland.
Det andra partiet heter Alternative für Deutschland (AfD). Dess främsta bas ligger i migrationskritiken. AfD står för en mera högerorienterad nationalism. Det vill starkt begränsa invandringen till Tyskland och kräver utlänningars återvandring. Utrikespolitiskt står AfD nära BSW och är mycket kritiskt mot Västs stöd till Ukraina. Också AfD står för en Rysslandsvänlig politik.
Båda partierna har sitt främsta stöd i östra Tyskland. AfD har dock blivit en riksomfattande kraft, och förutspås valresultat på uppemot 21 procent. BSW ligger på cirka 6 procent i opinionsmätningarna. Den tyska spärren för att bli representerad i parlamentet ligger på 5 procent.
Detta ska ställas mot opinionssiffror på 30 procent för kristdemokraterna, 16 procent för socialdemokraterna, 13 procent för miljöpartiet och 5 procent för liberalerna. AfD ligger alltså på andra plats och BSW före liberalerna. Skulle detta bli verklighet, kommer det att bli svårt att bilda en majoritetsregering. Inget parti vill samarbeta med AfD, och både BSW:s och AfD:s inställning till Ryssland utgör ett utrikespolitiskt hinder mot samarbete. Minoritetsregeringar upplevs i tysk politik sedan Weimar-tiden på 1920-talet som föga attraktiva.
Tyskland kommer alltså att bli upptaget av sig självt under den närmaste tiden. Detta kommer att ha konsekvenser också för Sverige. På det europeiska planet är det svårt både inom och utom EU att göra något utan att Tyskland bestämt sin position. Tyskland kommer dock att tills vidare inte orka bestämma sig för vad det vill, eller åtminstone att vara vacklande.
Den europeiska framtiden är oviss. Vi bör förbereda oss för det.
