Den 18 mars beslutade den tyska förbundsdagen att ändra grundlagens bestämmelser om den såkallade ”Schuldenbremse” (skuldbromsen eller budgettaket). Anledningen till ändringen var det drastiskt försämrade säkerhetsläget. Pengarna kommer gå till investeringar i försvar och infrastruktur samt ge finanspolitiskt rörelseutrymme i de pågående förhandlingarna om en regeringskoalition mellan CDU/CSU och socialdemokratiska SPD.
De förändrade reglerna möjliggör nu att Tyskland skapar två fonder utanför ordinarie statsbudget. En fond på 500 miljarder euro ska avse försvarsinvesteringar, den andra fonden på likaledes 500 miljarder euro infrastrukturinvesteringar.
Eftersom det i Tyskland bara behövs ett enda beslut för att ändra grundlagen, men detta beslut måste fattas med två tredjedels majoritet, behövde Unionen och SPD också miljöpartistiska Die Grünens röster.
Die Grünen satte ett högt pris för sitt stöd. Det priset bestod i att en del av infrastrukturfonden ska avsättas till ytterligare en fond, den så kallade klimat- och transformationsfonden. Denna fond finns redan och syftar till att finansiellt hjälpa det tyska näringslivet ställa om till klimatneutralitet.
I samband med att parterna kom överens om detta bestämdes också, att klimatmålet skulle nämnas i den förändrade grundlagen. Bestämmelsen finns i en ny artikel 143h i grundlagen. I översättning lyder bestämmelsen att 100 miljarder av infrastrukturfondens 500 miljarder ska användas ”för ytterligare investeringar för att uppnå klimatneutralitet till år 2045”.
Denna bestämmelse har i media rapporterats och diskuterats som en målsättningsbestämmelse. Det påstås att Tyskland nu enligt grundlagen skulle vara förpliktat att uppnå klimatneutralitet till år 2045.
Detta är en feltolkning. Bestämmelsen utgör en ändamålsbestämmelse, inte någon statlig målsättning.
Klimatmålet finns sedan tidigare i vanlig lag. Den nya grundlagsbestämmelsen anger bara att medel ur infrastrukturfonden ska användas för att uppnå detta mål. Bestämmelsen förpliktar inte den tyska staten att uppnå klimatneutralitet till år 2045.
Den stora frågan är varför den nya bestämmelsen formulerats på detta sätt. Ingen verkar ha något bra svar på denna fråga. Tvärtom har flera jurister med kompetens inom statsrätten varit kritiska till att ett årtal nämns i grundlagen. Grundlagen syftar enligt tysk förståelse till att skapa stabila och abstrakta regler för det politiska samfundet.
Sådana regler ska inte vara beroende av årtal eller tillfälliga politiska majoriteter. Den nya bestämmelsen utgör därför – och oavsett hur man ställer sig till klimatmål – en teknisk försämring av den tyska grundlagen. Den utgör symbolpolitik.
Klimatpolitikens existens och utformning är omstridd i Tyskland på samma sätt som i Sverige. Detta ändras inte av den nya bestämmelsen i grundlagen. Bestämmelsen förpliktar inte den tyska staten till några som helst konkreta åtgärder. Bestämmelsen utgör med andra ord inget mer än en symbolisk seger för Die Grünen.
