Sätt inte krokben för rymdverksamheten i Sverige

Sverige har varit framgångsrikt på rymdområdet. Här finns rymdbasen Esrange i Kiruna och många svenska företag bidrar med teknik till satelliter och rymdsonder. Den nya rymdlagen får inte sätta krokben för detta.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Coronapandemin har fyllt en stor del av de senaste årens nyhetsflöde. Men även om det ibland såg ut som att allt annat stod still i världen under pandemin, så var det verkligen inte så.

Arbetet med att ta mänskligheten längre ut i rymden har fortsatt. I maj 2020 levererade Elon Musks bolag SpaceX för första gången astronauter till den Internationella rymdstationen, ISS. Efter att amerikanska NASA pensionerade rymdfärjorna i sitt Space Shuttle-program 2011 har bara ryska Sojuz-farkoster kunnat föra astronauter fram och tillbaka till ISS.

Kina har också ökat sina ambitioner i rymden. Peking genomförde 2021 en lyckad landning på Mars med en obemannad så kallad rover; en liten farkost som rör sig på ytan och gör analyser i forskningssyfte.

ANNONS

Sverige må vara en liten nation, men vi har ändå varit framgångsrika på rymdområdet. Här finns rymdbasen Esrange i Kiruna. Många svenska företag bidrar med teknik till satelliter och rymdsonder. Med dessa lär vi oss om himlakropparna, hur universum fungerar och får ledtrådar till jordens kommande öde och vad vi kan göra för att klara oss här.

Trots att de tekniska möjligheterna har exploderat de senaste decennierna, har vi i Sverige en rymdlag som är från 1982. Regeringen tillsatte en utredning 2020 och nu finns ett förslag till ny rymdlag och förordning. Det var ute på remiss i våras.

Det behövs reglering, som rimmar med internationella regelverk, för att ge förutsägbarhet och skapa goda förutsättningar för näringsliv och forskare att verka. Det är också viktigt ur säkerhets- och försvarssynpunkt. Men ökad reglering medför också en del risker, vilket vi sett resultatet av på andra områden de senaste åren.

Krav som ställs för att få tillstånd för rymdrelaterad verksamhet måste vara rimliga och balanserade. Vi är inte betjänta av tillståndsprövningar som är onödigt dyra, komplicerade och tidskrävande.

Ett nytt perspektiv i den föreslagna rymdlagen och förordningen är hållbarhet. Självklart är det nödvändigt, men Sverige har en tendens att hamna i överdrivna krav och regler när vi ska ”gå före”, vilket kan ställa svenska aktörer i en sämre sits när de samtidigt ska konkurrera på den internationella arenan.

ANNONS

Utredningen föreslår att myndigheten Rymdstyrelsen, förutom att främja rymdverksamhet, både ska ge tillstånd för verksamhet och bedriva tillsyn över den. Detta är inget bra arrangemang om man vill ha ordning, rättssäkerhet och undvika jävssituationer, särskilt då det handlar om liten myndighet som Rymdstyrelsen.

Vi behöver inte fler krokben för svenska företag och forskare. De bör få de bästa möjligheterna att komma framåt med nya innovationer och verksamhet som kommer hela landet till gagn i form av kunskap, jobb och välstånd.

Rymden som arena kommer inte att bli mindre viktig framöver, snarare tvärtom. Inte heller ska vi bortse från den inspirerande kraft som rymden har på oss människor. Den låter oss drömma och driver oss att vilja veta och lära oss mer.

Sist, men inte minst: Det som är större än människan, större än jorden, skapar sammanhållning mellan människor. Minns den första månlandningen 1969, som gick att se på TV. Att skapa bra förutsättningar för rymdverksamhet att blomstra även i Sverige är en god investering.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS