Sänkt skatt är en fråga om makt

Moderaterna måste i högre utsträckning våga argumentera för sänkt skatt på principiella grunder. Skattesänkningar bör inte primärt genomföras för att de skapar fler jobb eller löser andra samhällsproblem, utan för att de flyttar makt från staten till medborgarna.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Moderaterna är inte längre särskilt nya. Prefixet framför partinamnet är borta, den gamla loggan är tillbaka och i flera frågor har man distanserat sig från den politik som Fredrik Reinfeldt stod för. Det gäller inte minst migrationspolitiken.

Inom skattepolitiken håller dagens moderater fast vid den instrumentella syn på skatter som präglade partiet under Fredrik Reinfeldt. Det framgick inte minst under partiets stämma i Västerås häromveckan. Ett av Reinfeldts främsta argument för jobbskatteavdragen var att de skulle leda till fler jobb. När dagens moderater nu vill genomföra ny skattereform talar man om att den ska utgå ifrån de samhällsproblem som behöver lösas.

ANNONS

Under partistämman beslutades bland annat att den statliga inkomstskatten ska sänkas och att brytpunkten ska höjas. Med andra ord ska färre betala statlig inkomstskatt och de som ändå måste betala den ska betala mindre. Det är ett steg i rätt riktning i ett läge där den statliga inkomstskatten drabbar många specialistsjuksköterskor, barnmorskor och lärare.

Däremot föll förslaget om att helt avskaffa den statliga inkomstskatten, något som drivits av ungdomsförbundet. Argumenten emot förslaget handlade snarare om att det skulle vara svårt att genomföra, än att det skulle vara principiellt fel.

”Det vore ingen bra idé att ta bort den, jag tror inte att det finns stöd bland svenska folket för det, det kostar 60 miljarder” sade partiets ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson (SVT 17/10).

Även om en förlorad intäkt tekniskt sett inte är en kostnad för staten har Svantesson rätt i att avskaffad statlig inkomstskatt skulle leda till ett hål i budgeten, åtminstone på kort sikt. Det kan vara rimligare att prioritera annat. Men som ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa sade i talarstolen: partistämman ska inte skriva statens budget, utan bestämma färdriktningen.

Visst finns det en poäng i att ta (viss) hänsyn till hur opinionsläget ser ut när politik utformas och genomförs. Ett parti måste dock kunna skilja på det som är och det som borde vara – och arbeta långsiktigt för att saker ska förändras i önskvärd riktning.

ANNONS

Besluten på en partistämma bör uttrycka partiets långsiktiga mål och riktningen för dess strävan. Det paradoxala i att rösta ned ett förslag för att man inte har opinionen med sig är att man som parti då saknar mandat att försöka förändra denna opinion.

Nya Moderaternas ekonomiska politik var i många avseenden framgångsrik. Inte bara, eller ens primärt, på grund av effekterna på sysselsättningsgraden och antal arbetade timmar – utan därför att makt förflyttades från staten till medborgarna.

Lägre skatter ger människor större ekonomisk frihet. Det finns ett värde i det även när det inte löser andra stora samhällsproblem. Därför är det beklämmande att ”frihetens parti” inte ens i teorin vill ta ställning för att avskaffa den statliga inkomstskatten. En politik som är principiellt riktig bör försvaras med principiella argument, inte avfärdas därför att den är för svår att genomföra.

ANNONS