Har du läst om alla tusentals medarbetare i välfärden som ska utvisas på grund av höjda försörjningskrav för arbetskraftsinvandring?
DN rapporterar att det enkom i Skellefteå kommun rör sig om över 150 välfärdsarbetare. I lilla Boden är det över 45 personer som nu ska utvisas. Minst.
Det finns bara ett problem. Siffrorna är påhittade.
Migrationsverket uppger att det totalt åren 2022 och 2023 fanns (nya och förlängda) tolv arbetstillstånd för Skellefteå kommun och sju i Bodens kommun. Huruvida någon av dessa ligger under försörjningskravet är oklart.
Låt oss ta det från början.
Sverige har OECDs mest oreglerade politik för arbetskraftsinvandring. Det är en rest från tiden då Fredrik Reinfeldt och Miljöpartiet utformade svensk migrationspolitik.
Arbetskraftsinvandringen har steg för steg börjat stramas åt.
Den 1 november höjdes kraven på egen försörjning för arbetskraftsinvandrare. Från 13 000 kronor i månaden till 27 360 kronor. Ett modest förslag som delvis kan bidra till att städa upp i ett migrationssystem som idag präglas av fusk, lönedumpning och människohandel.
Kravet på 27 360 har lett till ett ramaskri bland liberala aktivister i Sverige.
Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har under det senaste året återkommande hävdat i medierna att försörjningskravet hotar kompetensförsörjningen till välfärden. Att det kommer bli omöjligt att rekrytera undersköterskor utanför Europa.
Här är det något som inte stämmer. För det finns nästan inga undersköterskor som arbetskraftsinvandrat till Sverige från länder utanför Europa.
Fakta är att det under hela år 2022 endast kom 87 undersköterskor som arbetskraftsinvandrare till Sverige. Detta till Sveriges största yrkesgrupp med 180 000 anställda.
Och hur var det då med de 150 medarbetarna i Skellefteå och 45 medarbetarna i Boden.
Jo, vid en kontakt med kommunerna så krymper snabbt antalet. Först visade sig att kommunerna har överdrivit totalsiffran. Sedan att personer med inkomst över försörjningskravet inkluderats. Och framförallt har bägge kommunerna i sina uppblåsta beräkningar tagit med flera grupper som inte omfattas av försörjningskravet, däribland asylsökande som jobbar i väntan på besked om sin ansökan.
Hur har vi då hamnat i ett läge där DN och TT har basunerat ut påhittade siffror från personer och organisationer vars syfte är att försvara världens mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring?
Är det slapp journalistik som inte faktakollar en bra story. Tyvärr tror jag att svaret är värre.
Jag tror det delvis handlar om en oförmåga att se utanför sin liberala bubbla.
Min bild är att mycket ekonomibevakning i Sverige präglas av ett extremt liberalt perspektiv. Varför ställde till exempel aldrig TT och DN den enkla frågan till arbetsgivarna:
Är det rimligt att kräva att få betala mindre än 27 000 kronor till en kvalificerad undersköterska som söker sig till en kommun som hävdar att det råder skriande arbetskraftsbrist?
