Mathias Bred: Ny skogspolitik ett hot mot kyrkan på landsbygden

Om Svenska kyrkan bestämmer sig för att inte bruka den skog man förvaltar får det långtgående konsekvenser för medlemmarna.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Svenska kyrkan förvaltar drygt 400 000 hektar skog. Det är ett historiskt arv. Under tusen år var socknarnas uppgift att avlöna prästen. Många människor donerade eller skänkte mark till sin lokala församling i det syftet.

Rent juridiskt äger Svenska kyrkan inte den donerade marken. Den ligger i en stiftelseliknande form som kallas prästlönetillgångarna och finns i varje stift. Från avkastningen delar stiftelserna årligen ut pengar som går till stift och församlingar. I kyrkolagen står det att tillgångarna ska användas för kyrkans förkunnelse.

Men direktiven för hur skogarna ska skötas formuleras i kyrkoordningen. Socialdemokraterna – största parti i kyrkomötet – har med stöd av bland annat Vänstern och Miljöpartiet i Svenska kyrkan sjösatt en utredning om hur förvaltningen av skogarna ska förändras i mer ideologisk inriktning.

ANNONS

I dag sköts förvaltningen för att ge bästa ”uthålliga totalavkastning”. Men i direktiven till utredningen står det att den ska leda till ”ett förändrat agerande för att bidra till att möta utmaningarna i klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden och den omställning som krävs av hela samhället.”

Att det handlar om en övergång till ett mindre ekonomiskt brukande av skogen understryks av valet av utredare. Det är Göran Enander, tidigare landshövding och generaldirektör för Skogsstyrelsen, men också tidigare ordförande i Naturskyddsföreningen och statssekreterare för Miljöpartiet. Med Enander som utredare tar de rödgröna i Kyrkomötet inga ideologiska risker. Som man ropar i skogen får man svar, brukar det ju heta.

Men om kyrkan går från att förvalta sina skogar till att skydda dem medför det ekonomiska konsekvenser. I dag bidrar prästlönetillgångarna årligen med drygt en halv miljard kronor till verksamheten i stift och församlingar. Flera stift har flaggat för att tydligare krav på skydd av skog kommer leda till minskad budget. Utredningen om ny skogsförvaltning kommer dessutom i ett läge när Svenska kyrkan redan måste spara till följd av medlemstappet.

Tilläggas bör att Svenska kyrkan redan idag tar stort ansvar för biologisk mångfald i sitt skogsbruk. Till exempel är det innehav på 25 000 hektar som Göteborgs stift förvaltar hållbarhetscertifierat och åtta procent är avsatt för naturvårdsändamål.

ANNONS

Att politikerna ändå vill styra hur prästlönetillgångarna förvaltas är problematiskt ur flera perspektiv. Är det rätt att försöka ändra inriktningen på donationer och stiftelser? Får man göra det rent juridiskt? Även om man lyckas ändra i Kyrkoordningen är ju Lagen om Svenska kyrkan tydlig med tillgångarnas syfte. Tidningen Barometerns ledarsida, som var först med att skriva om skogsutredningens konsekvenser, har påpekat att tilltaget också strider mot den lutherska traditionen med självständiga stift.

Barometerns ledarsida uppmärksammar också att med frågan om skogen flyttar stad-landkonflikten in i kyrkopolitiken. Politiska partier med bas i storstadsområdena och med ett urbant ideologiskt perspektiv på landsbygden försöker ta över kyrkans tillgångar. Konsekvenserna hamnar på landsbygden när kyrkan – den offentliga institution som stannat kvar – tvingas att dra ned på den lokala närvaron.

Skogsfrågan blir ytterligare en påminnelse om hur dåligt systemet med partipolitisk styrning är för Svenska kyrkan.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS