Ni vet väl att julen inte är kristen? Bibeln nämner inget datum för Kristi födelse och den jul vi firar idag är ett sammanplock av romerska, keltiska och fornnordiska seder. Ungefär så brukar det låta varje år när någon ateistisk humanist skriver debattartikel eller när någon släkting vill briljera med nya insikter vid julbordet. Men kunskapen att julfirandet har hedniska anor är inte ny. Redan puritanerna åberopade till exempel de romerska och keltiska ursprungen när de försökte stoppa julfirandet i England på 1600-talet. Att visa på julens hedniskhet är en gammal sport.
Men bara för att julen har många lager betyder det inte att det kristna inslaget kan förbises. Det gäller för övrigt många av våra traditioner och institutioner. Den brittiske historikern Tom Holland har skrivit boken ”Dominion: How the christian revolution remade the world”. I den driver han tesen att vår moderna västerländska kultur och vårt sätt att vara är mycket mer präglat av det kristna arvet än vad vi inser. Holland kommer till exempel till insikt om att hans egna ateistiska och sekulära förhållningssätt är möjligt mycket tack vare kristna föreställningar.
På en föreläsning om boken fick Holland frågan om vad julen har för betydelse idag. Holland svarade med en motfråga: Varför släppte Angela Merkel år 2015 in en miljon flyktingar i Tyskland? Hon behövde inte göra det och hon visste att det kunde bli politiska konsekvenser i flera EU-länder. Holland ser svaret i att Merkel, prästdotter från DDR, vägrade att vara den som inte hade plats i härbärget. Oavsett om vi tycker att Merkel agerade rätt eller inte är flyktingmottagandet 2015 ett exempel på hur kristna budskap får stort genomslag in i vår tid.
En annan brittisk historiker, Niall Ferguson, har beskrivit kristendomen som den demokratiska världens operativsystem. Vi digitala lekmän kan använda nyttigheterna i en dator utan att ens veta att ett operativsystem finns. Men om vi vill förstå hur en dator faktiskt fungerar behöver vi känna till det. Samma sak gäller för kristendomen och det moderna samhället. Vi kan dra nytta av offentlig sjukvård, allmän skola, högre utbildning och olika fri- och rättigheter utan att veta att det är institutioner som vuxit fram i en kristen kontext. Vill vi däremot förstå vårt eget samhälle måste vi känna till kristendomens grundläggande berättelser och historia.
För att förstå Västvärldens särart är den kristna julberättelsen central. Idén att människor också kan vara gudar är inte speciell för kristendomen. Sådana myter fanns över hela romarriket. Men vad som får den kristna julberättelsen att sticka ut är det anspråkslösa och sårbara sätt som det gudomliga träder in i världen. Gud finns i ett barn till fattiga och skyddslösa föräldrar – ett barn som föds i ett stall. Det är en berättelse som vände upp och ned på den antika världen där styrka räknades som en dygd i sig, och svaghet sågs som något föraktfullt. Med tiden blev julevangeliet ett bärande fundament för samhällen som trots sina brister överträffade andra i medmänsklighet och ansvarstagande för de mest behövande. Julen hade inte varit vad den är utan det kristna budskapet.
