Sverige har under de senaste årtiondena kraftigt byggt ut högskolan. Mellan 1992 och 2022 fördubblades antalet inskrivna studenter på högskolan, från 222 000 till 450 000.
Den kraftiga utbyggnaden har i många fall mött nya behov på arbetsmarknaden. Men i andra fall är resultatet snarare att arbetsuppgifter som tidigare utfördes av gymnasieutbildade nu har tagits över av personer med högskoleutbildning.
Andelen elever som läser på yrkesprogrammen har samtidigt minskat kraftigt. Jämfört med för 15 år sedan påbörjar 10 000 färre elever ett yrkesprogram. Varje år.
Samtidigt som antalet elever som läser yrkesprogram har krympt så är efterfrågan hög på yrkesarbetare. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät ger en intressant bild av vilka utbildningsnivåer företag efterfrågar (flera olika alternativ kan uppges). Hälften vill anställa medarbetare med gymnasial yrkesutbildning dessutom anger 30 procent att de vill att den sökande har läst på yrkeshögskolan. 30 procent efterfrågar personal med högskolekompetens.
Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kommer arbetsmarknaden sakna 290 000 yrkesutbildade på gymnasial nivå år 2035.
Om vi blickar framåt så finns skäl att anta att efterfrågan på akademiker i Sverige inom flera branscher kommer stagnera. Många av de arbetsmoment som högskoleutbildade jurister, kommunikatörer och ekonomer utför kan med hjälp av ny telekommunikation ofta utföras från länder med mycket lägre löner. Och i vissa fall kan den mänskliga arbetsinsatsen från akademikern helt rationaliseras bort med hjälp av artificiell intelligens.
Vad gör vi nu?
Mitt svar är att Sverige behöver sjösätta ett brett program för att styra om utbildnings- och kompetensförsörjningssystemet. Sverige behöver färre akademiker och fler yrkesarbetare.
Tre områden framstår som helt avgörande.
För det första behöver vi öka attraktiviteten för yrkesgymnasiet.
Det viktigaste vi behöver göra är helt gratis: Sveriges samhällselit måste börja tala väl om den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. Under årtionden har svenska politiker med Jan Björklund i spetsen beskrivits yrkesprogrammen som något man pluggar på när man är skoltrött och lätt indolent. Det har varit förödande för attraktiviteten.
För det andra måste vi inleda ett arbete för att omskola akademiker till yrkesarbetare.
Här händer det saker. Regeringens Yrkesvuxutredning har nyligen presenterat en möjlig pusselbit. I utredningen föreslås att vuxna som går en yrkesutbildning ska kunna anställas som lärlingar under utbildningstiden. Rätt utformat, harmoniserat med svenska partsmodellen, kan det bidra till att lösa delar arbetsmarknadens behov av yrkesarbetare.
För det tredje måste vi förbättra arbetsvillkoren för yrkesarbetare.
Idag är anställningsvillkoren för många yrkesarbetare otillfredsställande. Det handlar om lön. Men det handlar också om andra villkor, inte minst arbetstid. I flera kvinnodominerade branscher är normen inte heltid. Om Svenskt Näringsliv vill lösa rekryteringen av yrkesarbetare så måste en ny och högre standard sättas på svensk arbetsmarknad. Heltid måste blir norm för alla yrkesarbetare.
