Har ni mött de nya puritanerna? Det är vad Andrew Doyle, doktor i renässanslitteratur, tillika dramatiker, journalist och satiriker, kallar den växande skara som gör sitt yttersta för att stämpla ut oliktänkande. Rörelsens anhängare ser sig själva som moraliskt rena och använder progressiv terminologi, men de agerar repressivt. De mobbar människor i medkänslans namn. Några faktiska bevis behövs inte, det räcker med en känsla eller upplevelse av att en gräns överträtts. Straffsatsen lyder utfrysning och allmänt tryck på självcensur. Folk blir rädda och håller tyst.
I sin senaste bok, ”The New Puritans: How the Religion of Social Justice Captured the Western World” (2022), gör Doyle en diger genomgång av anglosaxiska fall där akademiker, komiker, näringsidkare, författare, skådespelare och politiker fått anseendet förstört och yrkeslivet ödelagt. Det handlar om personer som försvunnit från offentligheten för att de på svaga grunder befunnits transfobiska, rasistiska eller till och med fascistiska.
Det handlar inte enkom om personer som direkt yttrat något som någon upplevt kränkande. Brännmärkningen drabbar även individer som via sociala medier uttryckt att de sympatiserar med den person som först pekats ut. Som den framgångsrika barnboksförfattaren Gillian Philip. Förlag och agentur klippte banden efter att Philip adderat en rad på X, dåvarande Twitter. Hashtagen som Philip lade till uttryckte stöd för Harry Potter-författaren JK Rowling och instämde i hennes kritik mot misogynin inom en ideologiskt driven transrörelse. Några tecken räckte för att slå karriär och ekonomi i spillror. Gillian Philip försörjer sig nu på att köra lastbil.
Doyle menar att det finns likheter med häxprocesserna i Salem, Massachusetts. Under ett drygt år (1692-1693) avrättades över tjugo personer, efter att unga flickor angivit och vittnat mot dem. Bevisen som anfördes var "spektrala", det vill säga baserat på drömmar och uppenbarelser. Metodiken genljuder i vår tid, då upplevelser som grund räcker för att peka ut och starta drev. Den levda erfarenheten får status som absolut sanning. Parallellen har dragits förr mellan Salem och åsiktskontroller och negativ ryktesspridning. Arthur Miller skrev 1953 en pjäs om den förföljelse av vänstersympatisörer som senator Joseph McCarthy företrädde. Handlingen är förlagd det sena 1600-talet och den lilla enklaven i Massachusetts.
Puritanerna har bildat församling här också, inom akademin exempelvis. När utbildningsminister Mats Persson markerade mot aktivism och cancelkultur vid universitet och högskolor, avfärdades han. Persson talar om fenomen som inte existerar i Sverige, hette det. Den som undrar vem det är som ser i syne kan med fördel ta del av professor Sten Widmalms omfattande sammanställning av faktiska fall och förlopp. Det är en lista på över femton graverande fall.
Det finns lärdomar att dra. Galenskapen i Salem upphörde när tillräckligt många samlade mod att stå emot de fantasier och upplevelser som flickorna vittnade om. Då tappade de greppet och förlorade inflytande. Gör vi inget kommer deras makt att växa. Låt oss därför göra processen kort med de nya puritanerna.
