Den svenska inflationskrisen är över. Inflationen kommer under sommaren att ligga under Riksbankens mål om två procent. Det betyder att Riksbanken höjt räntan alltför kraftfullt och därmed skadat svensk ekonomi i onödan.
Men även om inflationskrisen är över så är konsekvenserna för svenska hushåll inte slut. Tvärtom. De negativa konsekvenserna blir i år ungefär lika kännbara som förra året.
Mina kollegor LO-ekonomerna Anna Almqvist och Peter Gerlach har nyligen presenterat en omfattande rapport kring hur arbetarhushållens privatekonomi påverkats de senaste åren. Resultatet är dystert.
Ett arbetarhushåll med två vuxna och två yngre barn boende i en villa i en medelstor stad har gått från att ha en marginal varje månad på 5 000 kronor till att under år 2023 gå back varje månad med 300 kronor. I år riskerar det bli det ännu sämre och familjen väntas gå back med över 1 000 kronor varje månad.
Skulle någon i familjen bli arbetslös blir underskottet ännu större. Förra året gick en arbetarfamilj där en av de vuxna är arbetslös minus 2 600 kronor per månad. Marginalen väntas i år landa på minus 3 800 per månad. Detta trots att familjen i rapporten är medlem i både a-kassa och fack, vilket ger ett betydligt bättre ekonomiskt skydd vid arbetslöshet än det statliga grundskyddet.
Varför fortsätter då hushållens ekonomiska marginaler att urholkas trots att inflationskrisen är över?
Jo, av flera anledningar.
Prishöjningarna som inflationskrisen drev fram ligger kvar. En matkasse som för tre år sedan kostade en tusenlapp kostar idag ungefär 1 255 kronor.
Finanspolitiken ger väldigt lite till plånboken för vanligt folk i år. Samtidigt drabbas många hushåll av ökade kostnader när kommunerna tvingas höja avgifter på alltifrån sophämtning till fjärrvärme. Även detta bidrar negativt till hushållens ekonomi.
Men framförallt beror hushållens fortsatt svaga privatekonomi (under år 2024) på att Riksbankens väntas fortsätta hålla räntan på en alldeles för hög nivå under resten av 2024. Enligt Riksbankens egen kommunikation så ska hushållen räkna med att styrräntan i slutet på året kommer att ligga på 3,25 procent. En mycket olycklig situation för hushållen om detta skulle bli verklighet.
Vad kan då hushållen göra? Jag skulle vilja ge tre tydliga privatekonomiska tips.
Det första rådet är att gå med i facket och vara med i en a-kassa. En industriarbetare som blir arbetslös får under de första 100 dagarna cirka 10 000 kronor mer per månad jämfört med den industriarbetare som står utanför a-kassa och facket.
Det andra rådet är att energieffektivisera din bostad. Hushåll som vill minska risken för framtida kostnadschocker bör lägga extra fokus på att minska sin energikonsumtion genom att exempelvis sälja gamla energislukande apparater och förnya tekniken för uppvärmning av sin bostad.
Mitt tredje råd är att byta bank. Jämför din ränta. Sverige har ett bankoligopol. Men genom att jämföra din ränta mot vad SBAB erbjuder så kan du undvika att bli grundlurad av storbankerna.
