I den legendariska reklamfilmen ”the most epic of splits” demonstrerar den forne actionskådespelaren Jean-Claude van Damme sin förmåga att vigt balansera mellan två fordon som kör allt längre ifrån varandra.
Det senaste halvårets stormar kring riksdagsmannen Jamal El-Haj illustrerar socialdemokratins mindre graciösa försök att på liknande sätt balansera väldigt olika väljargrupper.
I maj 2023 deltog El-Haj trots avrådan i den kontroversiella “Europeiska Palestinska Konferensen” i Malmö – vilken Sveriges Palestinaambassadör i DN beskrev som en “Hamas-konferens”. Turerna kring El-Hajs deltagande är nu lika många och märkliga som de är talande.
Under konferensen fotograferades El-Haj omfamna den nu arresterade Hamas-kopplade ledaren Amin Abu Rashid – en omfamning som El-Haj senare ursäktade som okunskap rörande Rashids identitet och aktiviteter.
När Liberalernas partisekreterare Gulan Avci efter detta beskrev El-Haj som en säkerhetsrisk anklagade Magdalena Andersson henne för att försöka “kasta antisemitism” på partiet – och när den moderate riksdagsmannen Fredrik Kärrholm ifrågasatte El-Hajs samröre med Hamas-kopplade personer polisanmälde El-Haj honom för grovt förtal.
När Socialdemokraterna under en partiledardebatt i oktober kritiserades för inte ha utrett El-Hajs samröre med Hamas påstod Magdalena Andersson ounderbyggt att han “ägnat hela sitt politiska liv” åt att kämpa mot just Hamas. När kritiken upprepades en månad senare avfärdades den tårögt med diffus hänvisning till El-Hajs privatliv.
Under den gångna veckan kommenterade slutligen El-Haj sitt agerande i en serie hårt regisserade medieutspel där han läste sina svar innantill, och menade sig vara ett offer för en lojalitetsmässigt “omöjlig situation”.
Efter att det i veckan framkommit bilder från 2017 och 2019 som visar El-Haj tillsammans med just den Amin Abu Rashid han sagt sig sakna kännedom om torde hans förtroende som politiker vara slutgiltigt förbrukat. Anledningen till att det ändå inte är det tydliggjordes när Magdalena Andersson under en intervju i P1 morgon 17/1 inom loppet av tre minuter lyckades med konststycket att ge två helt olika svar på sitt förhållande till El-Haj – riktade till två olika väljargrupper.
Först betonade hon att man varit tvungen att disciplinera honom för att inte gå emot partiets linje – varefter hon med folkligt inkluderande språk beskrev honom som en oförvitlig “fackföreningskille”.
Försöken att samtidigt ta avstånd från och att inkludera El-Haj är demagogiskt imponerande även för en socialdemokratisk partiledare, och speglar Socialdemokraternas splittrade väljarunderlag. En så betydande del av socialdemokraternas väljare sympatiserar nämligen med Hamas att man inte kan kosta på sig att förlora El-Haj som är partiets mest kryssade politiker bland muslimer i södra Sverige.
Där van Dammes episka split förlitade sig på precisionsstyrda fordon och säkerhetsanordningar står dock socialdemokraterna inför en kaotisk splittring – med både parti och demokrati som insats.
