Chalmers tekniska högskola lanserade för två år sedan ett globalt forskarnätverk om klimatförnekelse med namnet "Centre for Studies of Climate Change Denialism".
Utgångspunkten för centret är tydlig och vid lanseringen skrev man att: "Medan det på 80-talet fanns en stark miljörörelse och en politisk konsensus i frågan, har klimatförnekelse – att förneka klimatförändringar eller människans påverkan på miljön – de senaste åren flyttat fram positionerna.” Skepticism och ifrågasättande är problematiskt och ska nagelfaras.
Centret ska kartlägga tankesmedjor i Sverige som "analyserat och kommunicerat om klimatfrågan" och hur "högernationalistiska partier i Europa och deras argument för klimatförnekelse" artar sig. Twitter och diskussionsgrupper på nätet ska studeras. Exakt vad som hamnar under paraplyet "klimatförnekelse" är inte helt tydligt. Det verkar brett.
Exempelvis kan personer som flyger flera gånger om året tydligen även vara intressanta studieobjekt i kategorin "Vardagsförnekelse". Det är människor som "lever som om de inte visste om klimatutmaningarna". Själva värdet av att avstå en eller flera flygresor för klimatets skull tycks sekundärt. Här ska motståndarna - må de vara medvetna eller inte - studeras.
Hör detta hemma på en teknisk högskola? Passar de inte bättre på någon samhällsvetenskaplig institution vid Göteborgs Universitet? Är personer som inte är tillräckligt engagerade i klimatfrågan "vardagsförnekare"? Forskare, grupper och personer som antingen ifrågasätter eller har invändningar mot såväl klimatmodeller som politiska lösningar på klimatförändringar riskerar förstås att hamna i kategorin "förnekare".
Är den person som anser att en inställd flygresa är en meningslös symbolhandling jämfört med att förändra byggindustrins användning av betong (en avsevärt större andel av koldioxidutsläppen globalt än privatpersoners flygresor!) att betrakta som en aktiv eller passiv vardagsförnekare?
Det blir uppenbart att det här handlar om politik och att avgränsa mellan vän och fiende, inte att flytta fram klimatforskningens positioner. Satsningen antyder att här finns en politisk inriktning som kan bidra till ökad polarisering i klimatdebatten. Detta i stället för att få fler personer att intressera sig för klimatfrågan och dess många tekniska lösningar väljer man här att konstatera det uppenbara: Vissa människor är kritiska; här har du hela listan.
Det är uppenbart hur man positionerar sig politiskt, vem som är motståndaren och vad syftet är. Det må vara gott men det är faktiskt inte högskolors roll att ta politisk ställning. Lämna det till tankesmedjorna och de politiska partierna.
Klimatet är en stor fråga där en teknisk högskola som Chalmers har en viktig roll att spela. Högskolan har redan en lång rad angelägna klimatprojekt på gång. I stället för denna form av politisk åsiktskartläggning borde man försöka svara på fler naturvetenskapliga frågor som vårt samhälle behöver svar på.
Till exempel borde mer resurser läggas på att studera klimatmodellernas pålitlighet, bättre förståelse för klimatet under tidigare epoker, glaciärernas variationer, samband mellan utsläpp och koldioxidhalt i atmosfären samt infasning av alternativa energikällor. Detta är frågor där Chalmers har kompetens och där mer forskning alltid behövs.
Nu invänder någon att dessa saker inte behöva stå i motsättningen till varandra. Men självklart handlar det om vad man väljer prioritera och vad man vill ska känneteckna Chalmers; naturvetenskaplig spetsforskning eller politisering av densamma?
