Yasin, känd gangsterrappare. Arkivbild: J. Willz
Yasin, känd gangsterrappare. Arkivbild: J. Willz

Håkan Boström: Gängens makt stannar inte i förorten

De kriminella ungdomsgängen är starkt koncentrerade till utsatta områden. Men de lockar även ungdomar från andra stadsdelar via droger och en aggressiv livsstil som marknadsförs via musik och videor på nätet.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

När Polisen kallade över 2 000 föräldrar i Majorna till ett informationsmöte om ungdomskriminalitet dök det upp 60 personer (GP 6/12). Många kanske tänker gängkriminaliteten berör förorten och inte är något man behöver tänka på om man bor och har barn i en central stadsdel.

Det är i bästa fall en halvsanning. Det är sant att de kriminella ungdomsgängen ofta har en lokal förankring och består av ungdomar som växt upp tillsammans.

Men gängens inflytande växer även utanför förorten. I Brå:s nyligen släppta studie över rekrytering till ungdomsgäng beskriver intervjupersoner ur den kriminella miljön hur även ungdomar utanför ”orten” söker sig till gängen. Dels rör det sig om unga med invandrarbakgrund som inte känner sig hemma i andra stadsdelar. Dels rör det sig om ”unga rika svennar”, som en intervjuad uttrycker det, som söker sig dit för att de vill ”vara coola” och har lockats av gangsterrapens hypermaskulina estetik.

ANNONS

Många gängkriminella ser med skepsis på sådana ”hangarounds”. Men i studien framgår också att just musiken, livsstilen och videos på sociala medier stärkt gängens inflytande utanför förorten. Enligt några av de intervjuade är ”digital synlighet” ett sätt att rekrytera utanför det egna området.

Att Göteborgs stad envisas med att slå ihop Majorna med Linné i statistiken försvårar analyser av stadsdelen. Men det är ingen hemlighet att det är en utpräglad medelklasstadsdel med relativt höga bostadspriser och hög utbildningsnivå. Samtidigt är det en stadsdel med stora sociala skillnader, och problem inte minst kring droganvändning.

Droginköp är ofta det enda samröre ungdomar ur medelklassen har med förortsgäng, om de har någon alls. Men det innebär också att en kontaktyta etableras. Om det samtidigt finns en fascination för gängkulturen finns en risk att ungdomarna dras in i annan kriminalitet, som att transportera eller förvara droger, vapen och stöldgods. När väl en ung människa dragits in i detta kan den pressas att utföra andra saker. Ungdomar i mer välbeställda stadsdelar kan vara värdefulla för gängen om de inte finns på polisens radar.

Det finns med andra ord skäl även för medelklassföräldrar att engagera sig i vad deras ungdomar gör och då helst också för ungdomarna som kollektiv. För som vanligt är det ungdomar med trassliga familjeförhållanden eller dålig föräldrakontakt som är mest i riskzonen. Då kan det vara avgörande att det finns andra föräldrar som ställer upp.

ANNONS

Hög utbildning eller god ekonomi är inte heller någon garanti för att ens barn ska hamna snett. Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar ur olika samhällsklasser. Ungdomar med diagnoser som ADHD är exempelvis överrepresenterade i ungdomsgängen.

Vi kan fundera på vad det är för samhälle vi har skapat. Men all förändring bygger i grunden på konkret personligt engagemang. Det är i bristen på goda vuxna förebilder som de dåliga ges utrymme.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS