God fortsättning har vi önskat varandra några veckor. Först på julen. Sedan på det nya året – ett nytt år som börjat med våldsupptrappningen i Mellanöstern, drönarattacker, missilattacker på amerikanska baser, ett störtat, kanske nedskjutet plan?
Givetvis är det inte en fortsättning på detta som vi önskar varandra, snarare en god vändning på något som kan sluta illa. Och kanske skönjer vi rent av en fortsättning som inte är upptrappning utan andas besinning. Ett vackert ord som med sin parkamrat "eftertanke" pekar mot samtal och lösningar snarare än konfrontation.
Under några veckor runt jul och nyår levde vi med listor av allehanda slag. Många handlar om det som hänt, andra försöker se in i framtiden. Så görs varje år, mer sällan följs spådomarna upp. Blev det som vi sa?
En av de mest intressanta (och roligaste) listorna är nyordslistan, som varje år ställs samman av Språktidningen och Språkrådet. Också i år har den intensiva debatten om miljö och klimat fått stort genomslag i listan. Förra årets flygskam har kompletterats med nya klimatord. De flesta är lättbegripliga som artdöden, Gretaeffekten, grönt körfält, klimatnödläge, klimatstrejk och smygflyga. Andra tarvar en förklaring, som klimatdiktatur (överstatliga beslut i klimatfrågan), tågskryta (stoltsera med att av klimatskäl åka tåg i stället för att flyga) och växtbaserat kött (vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens).
Somliga nya ord på listan verkar både ovanliga och svårbegripliga:
• Antivaxxare – person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.
• Deplattformering – aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.
• Hundvissla – använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare som är införstådda med budskapet.
De orden kan man nog leva utan men det japanska lånet ikigai känns mer angeläget, kanske inte som ord men som begrepp. Det betyder nämligen "meningen med att finnas till" och känslan av att tillvaron är meningsfull. Mer meningsfullt kan ett ord knappast bli.
• Källtillit – förtroende för etablerade medier som strävar efter opartiskhet och saklighet, är förvisso inte lika existentiellt som ikigai men är likväl viktigt, särskilt i dessa tider av deepfake. Det är också ett nyord, som betyder video, bild eller ljud som manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.
Många av nyorden har ett närliggande, måhända redan passerat, bäst-före-datum. Andra ord får ett längre liv. Det är som det skall vara: "Kravet på nyord är att det skall vara relativt nytt och säga något om samtiden och året som passerat. En del ord som speglar tillfälliga fenomen kommer och går blixtsnabbt. Ungefär en tredjedel av orden tas in i Svenska Akademiens ordlista. Det är tecken på att de är mer livskraftiga", säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.
Några ord, till exempel flygskam och döstäda, har exporterats till bland annat engelskan. Men sannolikt är svenskan nettoimportör. Engelskan används ibland rakt av, inte minst i datorernas och nätets underbara värld. Vårt språk är fullt av anglicismer, allt ifrån all inclusive till lap-top och stylist, från make up till pressrelease, selfie och influencer.
Egentligen inget konstigt med det. Vi har lånat ord i alla tider. Men ibland är låneorden helt onödiga. För att tala med den gamle finansministern Gunnar Sträng: "Jag använder inte utrikiska ord när det finns adekvat svensk vokabulär".
Nyord i all ära. För dem återstår att bevisa sin härdighet och tidlöshet. Men det finns en rad ord som överlevt länge. Och ord vars innebörd borde få mycket större plats. Här följer ett i högsta grad subjektivt förslag på gammelordslista:
• Lagom, måtta – bristvaror i offentlighetens ytterlighetspositioneringar, där det tycks vara viktigare att ta i än att se proportioner.
• Mångfacetterad, både och, nyanser – behovet av insikt om att viktiga frågor inte sällan är svåra. De behöver belysas ur olika perspektiv och i olika milda färger snarare än i bjärta kontraster.
• Tolerans, hänsyn, anständighet, förlåtelse, förståelse, överseende – respekten för "den andre" och andras hållning och åsikter måste få företräde framför egofixering, aggressivitet, beskyllningar, hat och hätskhet om vi skall kunna flytta frågor framåt och skapa samförstånd och gemenskap.
• Nyfikenhet och fakta – att genuint vilja lära av andra, förstå andras positioner och söka och respektera fakta – inte ägna sig åt besvärjelser och önsketänkande – är grunderna för en öppen och sökande diskussion och konstruktiva lösningar.
• Eftertanke, besinning, tålamod – det behövs mer av rådrum innan man skrider till handling eller låter den fräcka och snabba formuleringen lämna tangenterna utan att passera omdöme, medkänsla eller hjärna.
• Integritet, egensinnighet och mod – låt oss i högre grad bejaka och hylla dem som vågar stå för annorlunda åsikter, som vågar trotsa det för stunden opportuna, som vågar gå utanför både "boxar" och korridorer – utan hänsyn till den egna bekvämligheten.
Det är ord som kan förbättra, om inte klimatet i fysisk bemärkelse, så i varje fall samtals- och debattklimatet. Det behövs i dag och i det nya decenniet om inte polarisering och aggressivitet skall förbli det nya 10-talets mest kännetecknande ord.
