Det kinesiska Coronaviruset utgör ett allvarligt hot mot svenska biltillverkare. Varningen kommer från Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen som är en branschorganisation för underleverantörer till fordonsindustrin. Orsaken är risk för materialbrist på grund av uteblivna leveranser från Kina. Än har inte Volvo Cars i Göteborg drabbats i nästa led. Men det kan vara en tidsfråga.
Enligt Sidahl kan materialbristen uppstå hos underleverantörerna redan nästa vecka. Han varnar för att 10 000 jobb kan vara hotade och jämför situationen med konsekvenserna av finanskraschen 2009.
Varningsorden är värda att ta på allvar. Vi lever i ett risksamhälle. Den moderna ekonomin är i oerhört hög grad internationellt sammanlänkad, i sig ingen nyhet. Men effektivitetssträvanden har skapat ”just-in-time”-produktion som innebär minimal lagerhållning. Något som under normala omständigheter sänker kostnaderna för tillverkningen, men i krislägen kan skapa stora störningar.
Behovet av att kunna möta kriser gäller inte bara det militära försvaret. Även ekonomin i stort måste kunna ha en grad av robusthet. Tyvärr har civilförsvaret legat i träda de senaste decennierna. Arbetet med att återupprätta det är bara i startgroparna.
Dödligheten hos Coronaviruset bedöms ligga på 2,3 procent enligt statsepidemiolog Anders Tegnell (SR 18/2). Han menar att viruset mer påminner om en vanlig influensa än det högdödliga Sars som tog livet av var tionde smittad. De flesta som smittas av Corona får bara en mild infektion. 14 procent drabbas allvarligare och 5 procent mycket allvarligt. De som avlidit har i regel varit försvagade av andra sjukdomar eller hög ålder.
Men likheten med den vanliga influensan innebär också att Corona sprids betydligt lättare än Sars. Även om den direkta dödligheten är mindre så är risken för potentiella samhällsstörningar större. Den kinesiska regimen har, sent men resolut, tagit till drakoniska åtgärder för att hindra smittspridning. En del andra tätbefolkade länder i världen har inte samma muskler. En smittspridning i exempelvis Egypten, med 90 miljoner invånare, skulle kunna få förödande effekter. Ett fall har redan upptäckts där.
Risken här ligger i minst lika hög grad i de potentiella konsekvenserna av panik och ekonomiskt kaos i virusets fotspår. I ett skräckscenario kan dödligheten av följdeffekterna bli högre än dödligheten av själva smittspridningen - som konsekvens av inställd produktion, lamslagna kommunikationer och upplopp. Ekonomisk och politisk oro tenderar att vara självförstärkande och kan även slå mot livsmedelsförsörjningen i svaga länder.
Corona-fallet visar tydligt på behovet av internationell samverkan. Sverige och Göteborg är beroende av omvärlden vare sig man vill eller inte. Europa kommer ofrånkomligen att drabbas av eventuell smittspridning och oro i Nordafrika. Att stödja utsatta länders krisberedskap ligger i vårt eget intresse. Det gäller även många andra typer av moderna risker.
Under torsdagen rapporterades att Coronaviruset nu också sprids okontrollerat i den sydkoreanska miljonstaden Daegu. Sydkorea är världens 12:e största ekonomi. Det är illavarslande. Värstascenarion brukar inte bli verklighet. Men det finns all anledning att ha beredskap för dem. Händelser på andra sidan jordklotet får i dagens värld ganska snart konsekvenser även i Göteborg.
