Trots att Göteborgs stad skickade ut information på sex olika språk dök inte en enda person upp till informationsmötet. Så gick det när kommunen försökte bjuda in familjer i Hjällbo och Biskopsgården till ett dialogmöte om stadens förskoleverksamhet.
För att fler barn med invandrarbakgrund ska börja förskolan och lära sig svenska kommer det från och med den 1 juli att bli lag på att kommuner ska söka upp de familjer som har varit i Sverige i max fem år och vars barn ännu inte har börjat förskolan. Kommunerna kommer även att bli skyldiga att erbjuda en förskoleplats till barnen. Men tji fick alltså Göteborgs förskoleförvaltning, trots sina ambitiösa informationsutskick.
Fast tjänstemännen låter sig inte nedslås så lätt. ”Det blir en bekräftelse på att vi behöver hitta nya sätt för att nå ut”, säger Nina Åkesson, projektledare på stadens förskoleförvaltning till SVT Väst (12/6).
Visst är det bra att kommunen anstränger sig för att dels motverka myter om förskolan, dels få fler barn med invandrarbakgrund att börja förskolan. Det är särskilt viktigt för små barn vars föräldrar inte har svenska som modersmål att de får vistas i en svenskspråkig miljö. Allrahelst med lärare och kamrater som har svenska som förstaspråk, även om det knappast tillhör vanligheterna i Sveriges invandrartäta förorter där även många i personalen har svenska som andraspråk.
Trots att man med all rätt kan tycka att det vore bättre för barnen att gå i förskola måste man komma ihåg att det fortfarande är långt ifrån självklart i resten av världen att förvärvsarbeta som kvinna, eller att placera barnen i barnomsorg när de är små. Det är definitivt inte normen i Mellanöstern eller Nordafrika, varifrån många av de berörda familjerna har sitt ursprung. Det är också en av konsekvenserna av ett mångkulturellt samhälle: att människor gör olika.
Det räcker med att titta på övriga EU för att se att Sverige skiljer sig från andra länder. Vi är exempelvis ett av de länder där flest kvinnor förvärvsarbetar. Här jobbar 80 procent av kvinnorna, medan samma siffra i Italien enbart är 55 procent. Även när det gäller barnomsorg och förskola sticker Sverige ut. I de allra flesta EU-länder är föräldrarna, läs mammorna, fortfarande hemma med barnen tills de är åtminstone tre år gamla.
Göteborgs stads förskoleförvaltning kan fortsätta att kämpa på med fler ”nya sätt att nå ut”. Men det kommer inte nödvändigtvis att leda till att kvinnor låter bli att vara hemma med barnen och sätter dem i förskolan i stället, särskilt om de har svårt att få jobb och saknar rätt kvalifikationer för svensk arbetsmarknad.
Det är inte information som leder till att människor ändrar sina traditioner. Utan det kommer också att kräva ett värderingsskifte, från traditionella familjevärderingar till mer individualistiska värderingar. Och det är inget som sker bara för att man får hem ett brev i posten från kommunen, även om det råkar vara på ens hemspråk.
