Regeringen tycker att valdeltagandet är för lågt. Lösningen följer det vanliga mönstret: Man tar mer av våra skattepengar, för att dela ut bidrag och stöd till bland annat föreningar som ska engagera och informera. Satsningen är på 50 miljoner kronor inför valet i år.
”Ett högt och mer jämlikt valdeltagande är angeläget då folkstyret förverkligas först och främst genom de allmänna valen” menar regeringen i en skrivelse. Är valdeltagandet lågt? Nej. I förra riksdagsvalet var valdeltagandet 87,2 procent, inte långt från toppåret 1976 då det var 91,8 procent. Det är rekordnivåer i en internationell jämförelse.
I kommunalvalet var det lägre, men 84,1 procent är knappast dåligt. Nyckelordet i sammanhanget är snarare ordet "jämlikt".
Jämlikhet misstolkas ofta att betyda att alla grupper av människor måste göra likadant. Men ett fritt samhälle som vårt bygger på långtgående frihet. Frihet att göra saker – eller avstå från att göra dem.
Olika skäl finns för varför någon avstår från att rösta. Är det ett långfinger åt staten? Är det för att man inte anser att en enstaka röst spelar roll? Eller orkar man inte sätta sig in i frågorna? Skälen är lika giltiga, så länge det är individernas fria val. Men det duger inte, anser regeringen.
Vissa grupper står i centrum för åtgärderna. En är utrikes födda, särskilt de i socioekonomiskt utsatta områden. Bland dessa är valdeltagandet lägre än snittet. Det kan finnas olika skäl att deltagande i politikska sammanhang är lågt varav flera säkerligen inte kan lösas med offentliga åtgärder.
Inte ens i gruppen utländska medborgare som kom till Sverige innan 1970 tar sig valdeltagandet i kommunalvalet över 50 procent. Hur ska ett så envist lågt valdeltagande egentligen åtgärdas? Det finns inga enkla lösningar och tyvärr riskerar en del av försöken att gränsa till otillbörlig påverkan eller brott mot vallagen.
I tidigare val har det hänt att personer infiltrerat de initiativen och propagerat för sina egna politiska åsikter snarare än agerat som neutrala informatörer.
För tolv år sedan polisanmäldes Socialdemokraterna för att grumla skillnaden mellan "röstskola" och direkt väljarpåverkan. Då åkte de som deltog i röstskolan direkt till vallokalen med Mona Sahlin. Syftet då var att informera om valet men det tycktes mest handla om hur man enklast skulle rösta på Socialdemokraterna.
Inför valet 2018 fick myndigheten för stöd till trossamfund pengar för att utbilda valambassadörer i trossamfunden som skulle informera om valet. Att detta skulle bli neutral information är tveksamt.
Alla aktörer i samhället har full möjlighet att mobilisera och propagera som de vill inför valet, driva debatt och delta på olika sätt – utan skattepengar. Varje röstberättigad individ får också hem information om valet och har alla möjligheter att utifrån det läsa och fråga vidare, eller lära sig svenska språket, om nu språket hindrar förståelse.
Det offentliga ska självklart bistå med grundläggande information om hur valet fungerar och se till tillgängligheten, så att alla faktiskt kan avlägga sina röster. Utöver det borde skattepengarna och staten stanna utanför valrörelsen och den fria åsiktsbildningen.
