Regeringen har beslutat att sänka dieselskatten för bönder. Det är en del i ett stödpaket för svenskt jordbruk i vårbudgeten. Svensk jordbruks- och växtnäring har drabbats hårt av den senaste tidens skenande drivmedelspriser, som är orsakade av höga råvarupriser och höga skatter. Det gör maten dyrare och det riskerar att öka importen av livsmedel från utlandet.
Det är bra att regeringen sänker skatten för bönderna. Men den borde gå längre och även sänka drivmedelsskatten för vanliga konsumenter. Både bensin- och dieselpriset är på rekordnivå. På måndagen kostade en liter 95-oktanig bensin 19,44 kronor och en liter diesel 21,72 kronor.
Svensk diesel är därmed dyrast i hela världen (TT 14/2). Dieselpriset är så högt att skåningar åker över till Danmark för att tanka (SR 14/2). Där kostar dieseln 4,50 svenska kronor mindre per liter.
Anledningen till att Sverige har världens dyraste dieselpriser är höga skatter och den så kallade reduktionsplikten, som innebär att drivmedelsleverantörerna är skyldiga att blanda in förnybara bränslen i drivmedlen. Syftet är att minska de svenska klimatutsläppen.
Men det är inte ekonomiskt hållbart. Inte för jordbruket och inte för privatpersoner, och då inte minst för människor på landsbygden som är beroende av bilen för att ta sig till arbete, skola och sjukhus. Prishöjningarna står inte alls i proportion till den ringa miljöeffekten.
De politiska partierna kommer nu med förslag på hur den ekonomiska bördan ska lätta. KD, M, SD och V vill sänka reduktionsplikten. S och C vill höja reseavdragen. Det är bra förslag.
Alla är dock inte positiva. ”Vi måste förändra hur vi lever” är rubriken på en ledartext i DN (14/2). DN:s ledarsida tycker att det är bra att det är dyrt att tanka. De politiker som nu försöker locka landsbygdsbor genom att lova sänkta drivmedelspriser uppvisar nostalgi, brist på framtidstro och en retorik som saknar mod. Det är ledarens slutsats. Att miljöminister Annika Strandhäll i en DN-intervju i december sa att hon vill se mindre pekpinnar och skam i klimatfrågan lyfts fram som något dåligt och ett tecken på en oansvarig politik.
Det finns dock något som är ännu värre än att uppvisa bristande ”mod” för en politiker: att inte lyssna till väljarna och att ignorera folks vardagsproblem. Facebookgruppen Bränsleupproret som kräver sänka drivmedelspriser har över en halv miljon medlemmar. Det är inte så att de som bor på landsbygden och åker bil till och från jobbet, sjukhuset och skolan saknar brist på visioner eller mod, eller att de är klimatförnekare. De har helt enkelt inget alternativ. Det är svårt att cykla om man har 10 mil till arbetsplatsen och det är svårt att åka kollektivt om bussen går två gånger om dagen, om det nu finns någon buss att tillgå.
Att politikerna sent omsider reagerar mot detta är bra. Allt för länge har DN:s syn på klimatet, som i partipolitiken främst representeras av Miljöpartiet, fått styra svenskt klimatarbete.
I stället för att ha en praktisk helhetssyn på utsläppen reducerar man frågan till att handla om livsstil och värderingar, där politikerna måste sätta hårt mot hårt mot människor på landsbygden som inte "förstår bättre". Men det är inte bra att klimat- och energifrågan blir en del av ett medialt kulturkrig. Ett allt för snävt nationellt perspektiv där allt kretsar kring metadiskussioner om klimatskam skymmer de större perspektiven. Som att merparten av de konsumtionsbaserade koldioxidutsläppen sker genom konsumtion av importerade varor. Utsläppen från inrikes transporter har minskat de senaste 30 åren enligt SCB. Det är de utsläpp som sker utomlands genom import och resor som ökar.
Skatter och pålagor fungerar utmärkt om det finns ett alternativ. Att det borde vara dyrare att flyga och billigare att åka tåg är en självklarhet. Man kan semestra i Bohuslän i stället för att flyga till Mallorca. Man kan äta mer vegetariskt och mindre kött. Den som bor i en större stad kan åka kollektivt i stället för att ta bilen. Och så vidare. Men folk på landsbygden har ofta inget alternativ till bilen. Det handlar om att folk måste ta sig till jobbet, inte om lyxkonsumtion.
Inom en snar framtid kommer elbilar att vara billigare än bensin- och dieselbilar och det kommer finnas laddstolpar i hela landet. Men vi är tyvärr inte där ännu. Det enda som sker i dagsläget när drivmedelspriserna rusar är att folk blir fattigare, och att svenskarna börjar handla importerad mat när närodlat blir dyrare.
