Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Får vi njuta eller ska vi skämmas?

Europa har slagit talrika rekord denna sommar. Det har också varit några ovanligt kalla veckor, exempelvis i början av juli i Sverige. På det hela taget dominerar dock värmerekorden i både EU och världen.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Sista veckan i juli var magisk. Stilla kajakturer i spegelblanka solnedgångar. Varma nätter och framförallt rejäl värme på dagen. Havet så pass varmt att man kan simma långt. Vännerna diskuterar om man kan både vara orolig för klimatförändringarna och ändå njuta av varma sommardagar. De flesta av klimatförändringarnas effekter blir negativa men om värmeböljor blir vanligare på sommaren i Sverige så är det vissa av oss som uppskattar det. Får vi njuta eller skall vi skämmas?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Europa har slagit talrika rekord denna sommar. Det har också varit några ovanligt kalla veckor, exempelvis i början av juli i Sverige. På det hela taget dominerar dock värmerekorden i både EU och världen. Den amerikanska vädermyndigheten NOAA rapporterar att första halvåret 2019 slagit historiskt värmerekord i stora delar av världen.

I Nederländerna, Tyskland och Belgien har nationella värmerekord slagits. Paris slog sitt värmerekord med över två grader när 42.6 grader uppmättes häromdagen. 30 grader i Bohuslän må vara njutbart för turister men över 40 i en stad som Paris är det inte många som gillar!

En del förnekar att dessa rekord har med klimatförändringar att göra och visst kunde man i princip få uppleva 40 grader i Paris även under en sommar för hundra år sedan. Det var bara väldigt osannolikt. Det vi ser är helt enkelt en kombination av klimatförändringar och ovanligt väder. Klimatförändringen innebär att genomsnittstemperaturen stigit. Det finns fortfarande en fördelning med varma dagar och kalla dagar men de kalla dagarna blir något mildare och de varma dagarna kan allt oftare slå rekord.

Vi bygger ett växthus och när jag lade ut en bild på facebook kommenterade en indisk kollega: A Greenhouse – why? Det kommer ni snart inte behöva. Hela idén om att anstränga sig och bygga ett litet hus som blir varmare framstår som väldigt udda för många Indier. Indien och Pakistan har i maj-juni haft en av sina värsta värmeböljor någonsin – och då talar vi inte 30 eller ens 40 grader utan över 50 grader Celsius. Samtidigt råder torka och vattnet sinar i miljonstäder som Chenai. Givetvis skulle invånarna där ha älskat vår senaste veckas väder – inte för dess värme men för dess relativa svalka!

Vi europeiska miljöekonomer har en organisation som heter European Association of Resource and Environmental Economists (EAERE). Den brukar inte som organisation lägga sig i enskilda frågor inom miljöpolitik men gör nu ett undantag därför att klimatfrågan är så viktig och forskningsläget så pass entydigt.

Uppropet har redan undertecknats av över 1500 europeiska miljöekonomer (och det finns ett liknande upprop i USA). Rekommendationerna är ganska enkla: Det behövs ett högt pris på koldioxid. Det är inte så konstigt: När saker blir dyrare uppmuntras folk och företag att vara sparsamma. En skatt på koldioxid är egentligen inte en kostnad för samhället för intäkterna kan användas till att exempelvis sänka andra skatter. Så slutsatsen är: Njut av värmen men stöd politiker som sätter vettig klimatpolitik i första rummet!