EU-valets svenska resultat blev inte särskilt dramatiskt om man ser till de direkta politiska konsekvenserna. Kristdemokraterna tappar ett mandat, medan Vänsterpartiet ökar med ett.
KD:s nedgång handlar i hög grad om att partiet hade stark medvind i opinionen våren 2019 av inrikespolitiska skäl, då Ebba Busch fångade upp kritiken mot det nyss ingångna Januariavtalet. Kristdemokraterna har all anledning att vara nöjda med de 5,7 procent man fick den här gången. Vänsterpartiets framgångar kan nog i hög grad förklaras med att den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt stod som förstanamn, samtidigt som Socialdemokraterna hade en otydlig politik och en inte särskilt profilerad toppkandidat. V har även gått fram kraftigt invandrartäta områden, vilket troligen hänger samman med partiets ställningstagande i Gazakriget.
Ser man till procentsatser framgår visserligen en tydlig vänstervind. De tre rödgröna partierna ökade sammantaget 7,9 procentenheter, varav Vänsterpartiet stod för mer än hälften av uppgången. Å andra sidan var Centerpartiet det parti som tappade mest av alla: Ned 3,5 procentenheter.
Sammantaget fick oppositionspartierna 57 procent, medan Tidöpartierna landade på 43 procent. I olika intervjuer under valkvällen försökte rödgröna representanter framställa det som ett tydligt underkännande av regeringen. Det är dock en förhastad slutsats. Valdeltagandet blev nämligen rekordlågt – 50,7 procent, en minskning med minst tre procentenheter sedan 2019.
Mycket talar för att de rödgröna har lyckats bättre att mobilisera sina väljare då man hade två tydliga profilfrågor: klimatet och kampen mot högerextremismen. Det blå laget saknade motsvarande engagerande frågor den här gången. Tidö-regeringen kom till makten på att bekämpa problem av inrikes karaktär, som gängkriminalitet och elbrist.
I både Stockholm och Göteborg fick oppositionspartierna över 60 procent av rösterna och i framför allt Stockholm var valdeltagandet betydligt högre än i riket som helhet. Det har gynnat oppositionen. Skulle valdeltagandet varit 84,2 procent som i det senaste riksdagsvalet är det troligt att det blivit betydligt jämnare.
Det viktigaste resultatet av det svenska EU-valet är i stället att Liberalerna klarade sig kvar samt att SD för första gången backar tydligt i ett nationellt val. Hade Liberalerna tappat sitt enda mandat hade det kunnat leda till intern turbulens i det redan splittrade partiet, en försvagad partiledning och i förlängningen risk för regeringskris.
Trots att förstanamnet på EU-listan, Karin Karlsbro, varit en uttalad motståndare till Tidösamarbetet är det troligt att just samarbetet med SD setts som orsaken till en förlust av partiledningens kritiker. Nu blev det inte så. I stället ökade L marginellt, vilket faktiskt får ses som en prestation, och vilket stärker Johan Pehrsons ställning som partiledare.
Sverigedemokraterna, som fick över 20 procent i riksdagsvalet 2022 och legat kvar på den nivån i nationella opinionsmätningar, fick nöja sig med 13,2 procent i EU-valet. Ett tapp på över två procentenheter jämfört med 2019. TV4:s avslöjande av SD:s ”trollfabrik” har säkert spelat en viss roll för tappet. Men i än högre grad torde partiets hantering av skandalen skrämt i väg en del väljare. SD körde generellt en mycket hård retorik i valrörelsen – närmast en återgång till partiets tidigare mer radikala framtoning. Det gick inte hem hos väljarna, vilket är positivt. Förhoppningsvis drar partiet rätt slutsatser av det.
Tittar man närmare på SD:s siffror utifrån vallokalsundersökningen framträder samtidigt ett intressant mönster. I åldersgruppen 18-21 år ökade SD från 9 till 15 procent jämfört med förra EU-valet, det vill säga tvärt emot trenden. I åldersgruppen 22 till 30 år stod partiet stilla på 10 procent. Det största tappet i procent skedde i pensionärsgruppen. En möjlig tolkning är att trollfabriksavslöjandet inte framstod som lika allvarligt bland de yngre väljarna.
Folklistan misslyckades totalt med sin ambition att ta sig in i parlamentet. Övriga partier fick sammantaget 2,2 procent, och där ingår även Medborgerlig Samling och Alternativ för Sverige. Det visar att det fortfarande är de traditionella medierna och partierna som sätter den politiska agendan, hur mycket än debatten om nyheterna sedan förs i sociala medier.
Trots att resultatet av detta EU-val blev att ett mandat gick från KD till V får man nog säga att regeringen går stärkt ur valet. Liberalerna klarade sig kvar och Moderaterna ökade något. Kristdemokraterna fick ett bättre resultat än man hade förväntat sig. Men framför allt innebär SD:s tillbakagång att balansen i Tidösamarbetet förändras till regeringens fördel. Om SD drar lärdom av valresultatet och inser att de flesta väljare, till skillnad från partiets gräsrötter, inte vill ha radikal retorik och hård konflikt så är det också en fördel för Tidöpartiernas sammanhållning och möjligheter inför riksdagsvalet 2026.
