Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Ernst Henry Photography

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ett nytt Europa tar form

Gamla partier tappar, nya rycker fram. Samtidigt ökar valdeltagandet ordentligt på många håll i Europa. Den klassiska blockpolitiken ser ut att gå i graven i samband med Europaparlamentsvalet 2019.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Intrycket av de många valen till Europaparlamentet ute på kontinenten är att den klassiska blockpolitiken håller på att upplösas. Gröna partier och högernationalistiska partier har gått fram i såväl Frankrike (de fick fyra procent mer än det gamla regeringspartiet Republikanerna, enligt vallokalsundersökningen) som i Tyskland där de gröna ser ut att få betydligt fler mandat än Socialdemokraterna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den traditionella högern klarar sig generellt bättre än Socialdemokraterna som tappar kraftigt i många länder. Europaparlamentet tycks få fyra dominerande block som har ungefär lika mycket. Enligt vallokalsundersökningar samlar Socialdemokraterna omkring 150 mandat. Gröna och liberala partier samlar tillsammans omkring 170 mandat, vilket är lika mycket som de konservativa. Lika mycket tycks de samlade högernationalistiska och EU-skeptiska partierna få ihop.

Överlag är framgångarna för de högernationalistiska partierna väldigt ojämnt fördelade. I Nederländerna går de fram ordentligt. Likaså i Italien och Frankrike. I Frankrike ser Front National eventuellt ut att ha brädat En Marche med någon procentenhet.

Skandalen i Österrike kring FPÖ visar däremot att högernationalistiska partier inte är immuna mot kritik. Deras valresultat är nästan tio procent mindre än i det senaste parlamentsvalet och också en nedgång sedan förra Europavalet. Detta medan konservativa regeringspartiet ÖVP går fram ordentligt.

Den stora skrällen är egentligen att gröna partier, inte främst högernationalister, fått så oväntat goda resultat. Att socialdemokrater och konservativa skulle backa var väntat, likaså att högernationalisterna går fram.

Men att gröna partier rusar visar att miljö- och kanske då främst klimatfrågan är en angelägenhet i stora delar av Västeuropa. Något annorlunda är det i Östeuropa där de gröna partierna inte ser ut att få några större framgångar.

Intressant är även valdeltagandet. Det brukar generellt vara lågt i Europaval. Men i Frankrike var valdeltagandet 54 procent, vilket är tio procent mer än i senaste EU-valet och det högsta på 35 år. I Polen har valdeltagandet fördubblats sedan förra valet, från 16,9 procent till 32,5 procent av befolkningen. Intresset för valet ser helt klart ut att vara stort på flera ställen i Europa. Väljarna må vara missnöjda med gamla socialdemokratiska och konservativa partier. Men i stället för apati fattar många väljare ett aktivt val.

Vinnarna är inte den radikala vänstern, eller renodlade högerextrema partier. De mest extrema partierna står och stampar. Vänsterväljarna ser ut att röra sig mot mitten och väljer progressiva gröna partier och i vissa fall renodlade liberala mittenpartier. Högerväljare går till EU-skeptiker och högernationalister.

Upplösningen av den klassiska vänster-höger skalan ser därmed ut att fortsätta, så även med detta val. Konflikter som rör maktfördelning inom välfärden och pengar hamnar i bakgrunden. Många hävdar att vi närmar oss Europas 1930-tal. Snarare håller en helt ny politisk karta med nya referensramar och centrala frågor på att skapas. Fram träder frågor som rör migration, miljö och identitet. Europeisk politik förändras i grunden framför våra ögon.