Man skulle kunna tro att bilderna är från en krigszon. Explosionen utanför Uppsala natten till torsdagen totalförstörde två hus. En 25-årig kvinna dödades. Hon ska enligt polisen inte haft någon koppling till gängkriget. Måltavlan ska i stället ha varit ett intilliggande hus. Ännu en oskyldig har mördats.
Bombdådet i Uppsala är bara en i raden av sprängningar den senaste veckan. Scenerna från Linköping är snarlika. Fasaden är bortsprängd. Framför trevåningshuset ligger bråte i en enda röra. En person skadades. Polisen misstänker att bombdådet, som inträffade på tisdagsmorgonen, är riktat mot medlemmar i det kriminella nätverket Foxtrot.
Bilderna från Hässelby i Stockholm är inte lika brutala. Där hade bombningen, som inträffade på måndagen, sprängt bort en dörr. Flera fönsterrutor krossades. Tre personer skadades och Polisen har inlett en förundersökning om mordförsök.
2023 ser ut att bli ett rekordår för sprängningar i Sverige. I augusti hade 109 bombdåd inträffat. Det är ungefär ett dåd varannan dag och lär med största sannolikhet slå det tidigare rekordåret, 2019. Det är världsunikt. Enligt kriminologen Ardavan Khoshnood är Mexiko är det enda land som inte befinner sig i krig som har fler bombdåd än Sverige.
Någon ”quick fix” för att stoppa gängkriminalitetens utbredning finns inte. Men det finns en åtgärd som skulle kunna få ner antalet sprängningar: Att strypa gängens möjlighet att få tag på sprängmedel.
De kriminella gängen får främst sprängmedel genom smuggling från utlandet, och genom att stjäla från byggen. Under våren granskade den fackliga tidningen Dagens Arbete hur dynamit och annat sprängmedel försvinner från byggarbetsplatser och används i sprängdåd. Tidningen kunde avslöja att ett halvt ton sprängmedel stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Vid flera fall har sprängmedel från byggarbetsplatser hittats i bomber. Som jämförelse tror polisen att mellan två och tio kilo sprängmedel användes vid explosionen på Östermalm i Stockholm 2020 (SvD 6/2 2020).
Ofta är det anställda själva som smugglat med sig sprängmedel ut från arbetsplatsen. En kriminell som Dagens Arbete talat med säger att det är hur lätt som helst att kringgå reglerna. Märkningar som finns till för att kunna spåra sprängmedel kan enkelt skapas bort. Vill man plocka med sig fem kilo hem registrerar man att man använt 45 kilo i stället för 50. Han behövde aldrig visa id för att ta emot sprängmedel från grossister. Det förekommer också att företag som förlorat sitt tillstånd från myndigheterna indraget ändå utför sprängjobb.
Det har länge varit känt att det är alldeles för enkelt för gängkriminella att komma åt sprängmedel. Sprängexperterna Dan Loyd och Hans Wallin skrev exempelvis en debattartikel där de varnade för utvecklingen och krävde åtgärder (SvD 19/11 2019). Bland annat ville de flytta över ansvaret för utdelning av sprängtillstånd från kommunerna till Polismyndigheten, öka kontrollerna av personer som tillåts hantera explosiva ämnen och införa krav på inbrottssäkra förråd.
Men den dåvarande regeringen lyssnade inte. Trots att Socialdemokraternas mantra i valrörelsen var att de skulle ”vända på varje sten” hade de missat den här alldeles uppenbara stenen.
Den nuvarande regeringen har meddelat att man kommer att se över lagstiftningen kring hantering av explosiva varor. Det är inte en dag för tidigt. Hade det gjorts för länge sedan hade vi kanske sluppit åtminstone några av de bombdåd som skett i Sverige de senaste dagarna.
LÄS MER: Bombdåden säger något om Sverige
