Nu blir din elräkning snart ännu dyrare. Mellan 2014 och 2019 höjdes elnätspriserna i snitt med 27 procent (Ekot 13/12). Men det är inte nog, tycker regeringen. Enligt ett nytt förslag som precis varit ute på remissrunda ska Eon, Ellevio, statliga Vattenfall och andra elnätsbolag få möjlighet att höja priserna ännu mer.
Driften av elnät är till skillnad från energiproduktionen ett naturligt monopol – det går bara en elkabel till varje hushåll. För att elbolagen inte ska utnyttja detta faktum finns Energimarknadsinspektionen (Ei), som beslutar om hur mycket företagen får ta betalt av kunderna. Det ska vara en skälig nivå som ska täcka behoven av nya investeringar i elnäten.
Men det här systemet fungerar dåligt. De senaste åren har Ei gång på gång försökt hejda prishöjningarna med hänvisning till att det inte är motiverat utifrån behovet av nya investeringar.
Bolagen har satt i system att överklaga i domstol – och vunnit. De har de bästa specialisterna på EU-lagstiftning man kan köpa för pengar. Samtidigt växer kritiken och det folkliga missnöjet mot de allt dyrare elräkningarna. Regeringen har lovat att se till att priserna sjunker. Men vad den säger och vad den gör är två helt olika saker.
I och med det nya förslaget är det är tydligt vilken sida regeringen och energiminister Anders Ygeman står på. Elnätsbolagen ska försvaras till varje pris. 28 miljarder kronor – så mycket mer ska bolagen kunna fakturera sina kunder fram till 2027 om Ygeman får som han vill.
Argumentet är som alltid att Sveriges elnät är i dåligt skick och att det behövs pengar för att rusta upp. Det hade kunnat vara en rimlig analys – om det var så att elnätsbolagen agerade hederligt och tog sitt samhällsansvar på allvar. Men det gör de inte. De agerar som värsta sortens monopolkapitalister, som utnyttjar det faktum att konsumenterna inte har annat val än att köpa deras tjänster.
Det råder nämligen inte alls någon brist på resurser. Av de senaste årens avgiftshöjningar på mellan sex och åtta procent har bara en procentenhet gått till investeringar (TT 10/1 2019).
Samtidigt som elbolagen i åratal klagat på att man inte får grönt ljus av myndigheterna att ta ut mer pengar från kunderna slussas stora vinstsummor uppåt i företagskedjan. De första åren av 2010-talet gav de största bolagen totalt nästan 25 miljarder kronor i koncernbidrag till sina moderbolag (SVT 13/12 2016).
Regeringens nya förslag innebär att eljättarna kan fortsätta vinstfesten på hushållens bekostnad. Ingen remissinstans tycker att förslaget är bra – förutom företagen själva.
Energimarknadsinspektionen skriver i remissvaret att förlaget endast är en konstruktion för att låta elbolagen ta ut mer pengar. Konkurrensverket kallar förslaget en ”omotiverad kostnadsökning för elkonsumenterna”. Hyresgästföreningen tycker att det undergräver konsumentskyddet. Sveriges kommuner och regioner anser att förslaget är ”olämpligt”.
Det som framförallt sticker i ögonen är att regeringen inte ställer några krav på att bolagen ska använda det ökade pengaflödet till att faktiskt investera i elnäten. När Ny Teknik ställde frågan till Anders Ygeman om varför det inte är specificerat – att kunderna faktiskt ska få det de betalar för, nämligen elnät som har god förmåga att transportera el – svarar han med en retorisk fråga: ”Vad ska det annars gå till?” (14/1).
Till staten själv kanske? Vattenfall har gjort en rad dåliga affärer de senaste åren, inte minst köpet av nederländska kolkraftbolaget Nuon 2009, signerat Maud Olofsson (C). Nuonköpet kallas ofta för den sämsta affären i Sveriges historia. Men det slutar inte där. 2012 började man bygga ett kolkraftverk i Hamburg, som orsakade förluster på 10 miljarder kronor redan innan det tagits i bruk (DI 16/1 2015).
Det statliga bolaget blöder pengar och har gått med miljardförlust i flera år. Att en baktanke med det nya förslaget är att se till att dotterbolaget Vattenfall Energidistribution kan krama ut lite extra från kunderna för att slussa vidare till ägaren – staten – är därför inte en alldeles för vild gissning.
