Det finns många fördelar med att välja svenskt kött framför utländskt. Det svenska jordbruket är, på grund av hårda regler, mer hållbart både för djuren och för människorna: Sverige har en av världens mest vittgående djurskyddslagar och en mycket låg användning av antibiotika. Det är dessutom bra att välja produkter från svenska bönder, dels därför att det gynnar svensk ekonomi och vår möjlighet till självförsörjning, men också för att många arter är beroende av naturbetesmarker. Betande kossor bidrar till ökad biologisk mångfald.
Vad vi som konsumenter lägger i våra matvarukorgar spelar roll, men det har också betydelse vilket förhållningssätt våra politiker har. Enligt Livsmedelsverke uppgår kommunernas inköp av livsmedel till knappt sju miljarder kronor per år. Sveriges kommuner och regioner har stora möjligheter att stödja svenska bönder genom att servera svenskt kött på skolor, sjukhus, äldreboenden och inom andra offentliga verksamheter.
Göteborgs stad ska nu prioritera svenskt kött inom de kommunala verksamheterna, efter att Alliansen tagit bort målet om 100 procent ekologiskt kött. Då den svenska ekologiska produktionen inte har räckt till har kommunen tidigare fått importera kött, bland annat från Italien.
Att prioritera svenskt före ekologiskt är en rimlig avvägning som inte bara gynnar svenska bönder och betesmarker, det är även bra för klimatet. Detta då produktionen av ekologisk mat kan innebära högre utsläpp, vilket en internationell studie från bland annat Chalmers har visat.
Detta beror på att det krävs mer mark för att producera ekologisk mat jämfört med konventionell. Vad gäller ekologiskt kött krävs det större arealer för att ta fram foder till korna. "Om vi ökar den ekologiska arealen [...] så kommer det bidra till avskogning någonstans i världen" säger Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers som är en av forskarna bakom studien. Mindre skog innebär mer koldioxid i atmosfären.
Tyvärr är svenska kommuner dåliga på att prioritera svenskt kött. I en kartläggning från Livsmedelsverket svarade 38 procent av de 260 deltagande kommunerna att mellan 90 och 100 procent av det obearbetade nötkött de köpte in 2017 har svenskt ursprung. 35 procent av kommunerna valde att inte alls besvara frågan. Det är anmärkningsvärt att så många kommuner inte kan eller vill svara på var köttet de köper kommer ifrån.
Vad gäller ekologiska livsmedel (inte bara kött inräknat) utgjorde det 36 procent av kommunernas inköp under 2017. En siffra som kan komma att öka. Inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin som antogs av den rödgröna regeringen finns mål om att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.
Samtidigt finns en målsättning om att öka Sveriges produktion av livsmedel och bli mer självförsörjande – två mål som kan bli svåra att förena om inte fler svenska bönder ställer om till ekologiskt. Regeringen satsar förvisso 25 miljoner kronor bara i år, och 100 miljoner nästa år, på att öka den inhemska ekologiska produktionen, men lyckas man med målsättning lär istället utsläppen öka.
Fler kommuner borde följa Göteborgs exempel och prioritera kött från svenska bönder. Då krävs engagerade politiker på lokal nivå, men det vore också önskvärt med en ny nationell livsmedelspolitik. Visst finns det fördelar med ekologisk mat, som att man inte använder bekämpningsmedel, men det väger inte nödvändigtvis upp nackdelarna.
