Därför är kränkthetskulturen totalitär

Många vill tysta Judith Butler och Jordan B Peterson. De kränkta vill inte att du ska läsa och lära dig fel.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

När den amerikanska författaren och filosofen Judith Butler skulle tala i São Paulo på ett seminarium om demokrati samlade motståndare in 300 000 namnunderskrifter för att stoppa hennes medverkan.

Butlers genusidéer uppskattas inte av vissa. "Död åt genusideologin" stod det på plakat utanför föreläsningssalen. Personer tillhörande organisationen med det koncisa namnet "Tradition, familj och egendom" brände även en docka föreställande Butler. Den var inte särskilt lik Butler. Men budskapet gick fram.

I en annan del av världen samlades nyligen en rad anställda i ett stormöte på bokförlaget Penguin random house i Kanada. Förlaget ska nämligen publicera psykologen Jordan B Petersons uppföljare till storsäljaren "12 livsregler: ett motgift mot kaos".

ANNONS

Flera av de anställda protesterade. Enligt personer som deltog på mötet var det några som grät. En anställd berättade om hur Peterson radikaliserat hens far. Ett sjuttiotal klagomål inkom till ledningen. Många hävdade att Peterson är högerextrem och transfob och att publiceringen går på tvärs med företagets antirasistiska mångfaldsarbete.

Kränkta människor världen över - oavsett politiska uppfattningar - har något väldigt viktigt gemensamt och det är ett häpnadsväckande ointresse för världen runtomkring dem.

Den stora merparten av alla "radikaliseringsprocesser" som Peterson gett upphov till har nog mest handlat om att folk börjat ta ansvar över sitt liv. Få ordning på saker och ting. Göra att-göra listor. Ställa upp mål och krav på sig själv. Se över sitt liv. Vart är jag väg? Vad vill jag åstadkomma? Bidrar jag till min omgivning? Gör man sig besväret att verkligen lyssna på honom är det uppenbart att han varken är högerextrem eller till fara för någon. Och den som uppbådar energin att ta sig igenom Butlers tunga prosa belönas med tankeväckande och djupa resonemang om kroppen, identiteten och genus i kulturen.

Det går förstås att hävda att Butler är spindeln i nätet på en global genusideologisk konspiration som vill slå sönder könsidentiteter och rasera det moderna samhället - eller påstå att Peterson är någon sorts härförare för våldsamma unga män världen över.

ANNONS

Eller så lyssnar man. Det värsta som kan hända är att man lär sig något. Visst är både Butler och Peterson politiska. Det är också därför de är relevanta. De symboliserar två väldigt viktiga samtida filosofiska idéströmningar. Det vore en rejäl miss att strunta i såväl Butler som Peterson.

Av alla anglicismer i det svenska språket är nog ordet "normalisera" den allra värsta ("legitimeras" är en annan välanvänd synonym). I begreppet göms den obehagliga misstanken att människor är så sköra och korkade att idéer kan besmitta dem likt något sorts virus och att de måste skyddas. De som protesterar mot att Butler eller Peterson ska tala, publiceras eller överhuvudtaget synas är sådana som är rädda för att personerna i fråga, och deras idéer ska just "normaliseras".

Kanske är det, från de trångsynta och kränktas sida, en rimlig reaktion: Aldrig har det varit lika enkelt att ta del av idéer, analyser och världsåskådningar som nu. För de som verkligen hyser totalitära böjelser och vill kontrollera tanken är sådan frihetlig gränslöshet farlig. De kommer försöka skrämma dig så att du varken tittar eller läser fel. Du ska förstås göra precis tvärtom. Läs Judith Butler. Läs Jordan B Peterson. Du kommer bli rikare av erfarenheten, oavsett om du håller med dem eller inte.

ANNONS
ANNONS