Har du blivit utsatt för ett bedrägeri? Du är inte ensam. Omkring 200 000 bedrägerier anmäls varje år och omkring sex procent av befolkningen drabbas. Det är en blygsam ökning från tidigare års nivåer. Även om nivåerna är ganska stabila så har bedrägeriernas karaktär förändrats en hel del de senaste åren. Kortbedrägerier har blivit något mindre vanliga medan nät- och telefonbaserade brott har ökat i antal.
En kategori som har blivit större de senaste åren är bedrägerier som äger rum på nätmarknader, exempelvis Facebook Marketplace. Om du skulle förlora några tusenlappar på ett köp där så är chansen att du kommer få tillbaka pengarna nära noll. Gör du en polisanmälan så är det för statistikens skull. Och chansen att ett bolag som Meta (ägare av Facebook) kan hjälpa dig är obefintlig.
Trots att fler drabbas av bedrägerier än tidigare så är det inte ett högprioriterat brott. Konstigt vore annars. Majoriteten av brotten rör sig om små belopp, inbegriper sällan våld eller hot. I vissa fall går det att få tillbaka pengarna via banken eller kortbolaget. Det är därför en mycket sval fråga politiskt. Även om mycket skulle kunna göras för att skärpa lagstiftningen som rör nätbedrägerier så sker inte mycket på det området.
Frågan är även lågprioriterad av polisen. De behöver hantera allvarlig ekobrottslighet, storskaliga bidragsbrott och inte minst den mångfacetterade gängbrottsligheten. När polisen får in en anmälan gör de en bedömning av bevisläget, om misstänkta finns och vilka resurser som krävs för att lagföra den skyldige. Inte sällan väljer polisen ganska omgående att lägga ned ärendet. Det finns helt enkelt inga resurser att följa upp anmälningen, även om bevisläget skulle vara bra.
Andelen uppklarade bedrägerier är därför mycket lågt. För 2022 år handlade det om fyra procent. Så har det varit länge, åtminstone sedan 2016 då ynka sex procent klarades upp. Det är en minskning från 2013-års nivå på elva procent, fortfarande lågt, men ändå bättre. Det är en tydlig indikation att man inte kan vänta sig att brottet kommer bli uppklarat.
Drabbas du av bedrägerier, exempelvis ett kapat kort eller att någon lurar dig över telefon eller på en näthandel, så är det upp till dig själv att göra det bästa av situationen, hantera skadorna och förhindra att det sker igen.
Ett antal knep finns ändå att tillgå. Var försiktig när du handlar av en annan privatperson på nätet utan mellanhand. Undvik i sådana lägen att handla med stora belopp. Köp inte för mer pengar än du faktiskt kan förlora. Om ett pris på en vara är för bra för att vara sant så är det sannolikt något lurt med transaktionen. Undersök om personen du köper av använder sin faktiska identitet, detta går att göra genom söka på personens namn och adress.
När det kommer till ID-stölder eller kortbedrägerier så vinner man mycket på att hålla uppsikt på sina kontoutdrag. Är alla transaktioner bekanta? Har det gjorts dragningar från utlandet? I många fall kan man hos sin bank eller kortleverantör ändra inställningar för var och när kortet kan användas.
ID-stölder kan visa upptäckas genom att någon har tecknat ett medlemskap hos en affär för att därefter handla på faktura. Får du en räkning från en affär där du inte har gjort köp eller tecknat något medlemskaps så är det viktigt att fort spärra kort, göra polisanmälan, kontakta affären där köpet har gjorts samt din bank. Även om det kräver lite jobb så kommer du få tillbaka dina pengar.
Vi kommer få vänja oss vid att hantera konsekvenserna av bedrägerier på egen hand och även lära oss hur vi ska förhindra dem. Brottslingarna har blivit mer raffinerade och använder sig av tekniska hjälpmedel för att framstå som seriösa. Det gäller tyvärr att som individ försöka hålla jämna steg med den utvecklingen.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
