Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Du behöver inte en app för din förkylning

Användningen av läkarappar har ökat explosionsartat. Med det har de förkylda innerstadsborna tagit dyrbara resurser från de som behöver vård på riktigt, skriver gästkolumnisten Isak Skogstad.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

För ett år sedan drabbades jag av en hosta som inte ville ge med sig. I ett försök att trösta mig och möjligtvis lindra symtomen begav jag mig till matbutiken för att köpa glass. På väg hem passerade jag reklam för en läkarapp. Förkyld? Ring oss och få läkarhjälp inom 15 minuter!

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Väl hemma ringde jag upp dem. Direkt fick jag kontakt med en läkare och sedan dröjde det inte många minuter innan jag hade fått ett recept på en stark hostmedicin. Enkelt och smidigt – det här är framtiden, tänkte jag.

Efteråt gnagde en känsla av oro inom mig. Det hela hade nästan varit för enkelt! Värre blev det när jag läste flera journalistiska avslöjanden som visade att läkarapparna misskötte sig gång på gång. De skrev ut mängder med antibiotika utan fysiska undersökningar. Detta trots att svensk sjukvård länge försökt bromsa förskrivningen för att motverka den alarmerande antibiotikaresistensen.

Som om det inte var illa nog visade en undersökning att flera av de ledande läkarapparna var usla på att sätta rätt diagnoser. När Region Jönköping, som är ett nav för majoriteten av den privata vården, undersökte dem framkom det exempelvis att hela 26 av 40 patienter som använt Kry-appen hade blivit feldiagnosticerade. (Läkartidningen, 2017)

Trots bristerna växer marknaden kraftigt. I juni 2016 kostade utomlänsvården genom Region Jönköping 220 000 kronor. Något år senare hade kostnaden ökat till nära 140 miljoner kronor, trots att ersättningen per besök för läkarapparna minskat kraftigt under samma tid!

Det är uppenbart att våra vårdvanor genomgår en drastisk förändring. Det är inte konstigt med tanke på hur lätt det är at använda apparna, och självfallet har det stora fördelar. Men som bekant har varje mynt två sidor. När det saknas trösklar för att söka hjälp kommer de som egentligen inte har behov av läkarvård ändå söka det. Det är således inte förvånande att de som använder läkarapparna i genomsnitt är avsevärt friskare än de som söker sig till primärvården. (Dagens Samhälle, 2019)

Resurser tas från de med störst behov av vård, vilket går i strid mot etiska principer om behovsstyrning. Utvecklingen har under lång tid påhejats av läkarapparna, som satsat på reklam som riktar sig till personer med lindriga besvär. Att en förkylning inte behöver en läkares uppmärksamhet ignoreras – vilket är förståeligt när apparna drivs i vinstsyfte och får ersättning per patient.

Läkarapparna har kritiserats av läkare inom vården och forskare. Kritiken har dessvärre ofta bemötts med floskler. Två företrädare för de största läkarapparna skrev nyligen att ”det råder ingen tvivel om att ökad digitalisering är nödvändig för att klara vårdens utmaningar”. Det var ett smart drag av dem. Genom att utmåla sig själva som nytänkande, digitala entreprenörer kommer inte många politiker att våga kritisera dem av rädsla för att stämplas som utvecklingsfientliga.

Nåväl, läkarapparna är här för att stanna. Men varför inte låta dem verka på en riktig marknad? Jag har iallafall ingen lust att mina skattepengar ska gå åt till att låta en dyr läkare ägna sin tid åt att trösta förkylda innerstadsbor. Sådana som jag borde helt enkelt få stå för hela notan om vi vill använda apparna.