Att scrolla eller inte scrolla, det är frågan.
Att scrolla eller inte scrolla, det är frågan. Bild: Oscar Olsson/TT

Naomi Abramowicz: Digitaliseringen kan göra oss dummare

All teknologisk utveckling leder inte till bättre utfall. Det är något som till och med digitaliseringsentusiasterna måste erkänna.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

När skolminister Lotta Edholm (L) meddelade att regeringen skulle sätta stopp för skärmarna i förskolan möttes det av protester från sådana som vill framstå som framstegsvänliga. Exempelvis påpekade professor Neil Selwyn, som forskar om digital teknologi i skolan, att regeringen inte bör låta Sverige ta ett steg bakåt i utvecklingen och låta sig distraheras av moral­panik över ”skärmtid” (SvD 6/7).

Det är en återkommande kritik från digitaliseringsivrare, att skepsis mot skärmar enbart är känslostyrd moralpanik från konservativa som tycker att allt var bättre förr. All modern teknik har bemötts med skepsis till en början, från tåg och dammsugare till smarta telefoner, brukar framstegsoptimisterna framhålla.

ANNONS

Det vore ett misstag att döma ut alla invändningar mot skärmar och digitalisering som bakåtsträvande eller moralpanik. Det handlar inte om att kasta all modern teknik i sjön och hädanefter enbart kommunicera med hjälp av burktelefoner och brevduvor. Det handlar om att se den moderna teknologins begränsningar och konsekvenser.

Digitaliseringen, vars tillskyndare ofta är äldre, påverkar sådant som samma generation tagit för givet, som läsning. Exempelvis förmågan att kunna försjunka i en bok utan att ständigt distraheras av blinkande notiser och meddelanden. Spelar det någon roll att folk inte läser som förr? Ja, de upprepade distraktionerna riskerar att leda till att människors hjärnor blir mer primitiva, enligt neurologen och hjärnforskaren Marte Roa Syvertsen (SvD 4/8).

Hon menar att våra hjärnor skapar associationer och bygger nätverk i samband med djupläsning, vilket ökar kreativiteten. Men för att det ska kunna ske krävs att hjärnan får pauser, det är då som intrycken kan staplas om till nya tankar. Fast det sker inte när våra hjärnor utsätts för ständigt skrollande på mobilen.

Det är inget litet problem att allt färre unga ägnar sig åt djupläsning. Förutom att människors kreativitet och tankeverksamhet försämras påverkar det deras framtidsutsikter. Att vara en god, eller åtminstone duglig, läsare är en förutsättning för högre studier.

ANNONS

Den högre utbildningen har redan behövt anpassa sig efter ungas usla läskondition. En norsk-amerikansk studie tittade närmare på om och i så fall hur universitet förhåller sig till studenternas försämrade läskunskaper. Bland de universitetslärare som deltog i undersökningen svarade mer än 40 procent att de har minskat mängden läsning som krävs, och att kurslitteraturen är mindre komplex än tidigare. Dels för att studenterna inte orkar läsa, dels för att de inte förstår vad de läser. I stället har läsningen bytts ut mot material i videoformat.

Det är illa nog att dagens studenter knappt klarar av att läsa akademisk text. Hur blir det då med den generation som har vuxit upp med skärmar i förskolan och vars hjärnor är ännu mer vana vid Youtube och 20 sekunder långa klipp på TikTok? Det är varken konservativt eller bakåtsträvande att se att dagens obetänksamma användning av teknologi har potential att orsaka allvarliga problem på sikt.

LÄS MER: Äntligen någon som vill stoppa skärmexperimentet i förskolan

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS