Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Har reafyndat. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Har reafyndat. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Karin Pihl: Det verkliga problemet med ministerns rea-shopping

Svenskar har mycket låg tolerans för politiker som myglar, fifflar eller kringgår gemensamma regler.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I somras röt justitieminister Morgan Johansson (S) ifrån ordentligt. En stor kändisfest hade ägt rum i Båstad. ”Det är djupt olämpligt om människor hamnar väldigt nära varandra”, sa ministern och tillade att det inte bara handlade om risken att sprida coronasmitta, utan också om ”vilka signaler man skickar till omvärlden” (Aftonbladet 6/7).

Men nu har han själv trillat dit. Strax före jul vädjade Folkhälsomyndigheten att handeln skulle ställa in mellandagsrean. I en SVT-intervju sa statsminister Stefan Löfven att ”alla” naturligtvis förstår att vi inte kan ha mellandagsrea som vi brukar. Det hindrade inte Morgan Johansson från att reafynda på shoppingcentret Nova i Lund under annandagen.

Johansson bekräftar att han varit ute och handlat. Själv säger han att det inte var någon trängsel, men att han kunde ha planerat inköpet bättre (SVT 27/12).

Givetvis fick ministern omfattande kritik. ”Så förbannat illojalt mot alla andra som sköter sig”, skrev Moderaternas gruppledare Tobias Billström på Twitter. ”Han borde avstått (…) Det handlar om vilka signaler man som politiskt förtroendevald och ansvarig minister skickar ut”, kommenterade statsvetaren Ulf Bjereld. "En minister som inte förhåller sig till de restriktioner och rekommendationer som föreligger känns inte vidare lämpligt", sa virusforskaren Joakim Esbjörnsson-Klemendz till SVT. Stefan Löfven tyckte att det var ”oförsiktigt”.

Man kan tycka att det är en struntsak. Morgan Johansson har inte brutit mot lagen. Ministerns shoppingrunda gör nog varken till eller från för den totala smittspridningen.

Men det är nog inte allvarlighetsgraden i handlingen som upprör. Om det är något svenska politiker inte kan göra, så är det att kringgå gemensamma regler, även när det gäller petitesser.

Två moderater i Reinfeldts första regering, Cecilia Stegö Chilò och Maria Borelius, hann bara vara ministrar i några dagar innan de bägge fick avgå. Båda två hade anlitat svart städhjälp och struntat i att betala tv-licensen. Dåvarande V-ledaren Gudrun Schyman fick avgå 2003 eftersom hon fifflat med avdrag på deklarationen. Att Håkan Juholt låtit riksdagen betala lägenhetshyran bidrog till hans fall som S-ledare. Tidigare gymnasieministern Aida Hadzialic fick lämna regeringen efter att ha kört bil med 0,2 promille alkohol i blodet.

Den mest uppmärksammade historien är antagligen Tobleroneaffären då Mona Sahlin använt statens kontokort för privata inköp. Hon tvingades avgå.

Det finns ingenting som sänker allmänhetens förtroende för gemensamma regler så mycket som att ministrar och andra höjdare i samhället uppfattas fiffla. I slutet av 2000-talet gjordes en statlig utredning om allmänhetens attityder till att fuska med bidrag. Slutsatsen var att den största moralsänkande företeelsen var politiker som struntar i allmänna regler.

Svenskar har ganska hög tolerans för att låta sig bli uppläxade av politikerna. Stefan Löfven har under coronakrisen gång på gång sagt att allmänheten ”måste skärpa sig”. Politiker kan gärna syssla med social ingenjörskonst i enlighet med devisen ”det privata är politiskt”. Men om politikerna själva släpper på moralen i sina egna privatliv är allmänhetens dom hård.

För hård, kan man tycka. Alla kan ju fela. Men i grund och botten handlar det om en jämlikhetsidé. Politikerna ska inte tro att de är förmer än vi andra.