Det måste gå att lita på våra myndigheter

Motstridiga, felaktiga eller förvirrande budskap gör inte befolkningen förberedd eller rätt rustad för att möta plötsliga kriser.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Under en kris måste befolkningen kunna lita på informationen från myndigheter. Det varnas med rätta för panik inför pandemin och den kommande ekonomiska krisen. En befolkning som agerar irrationellt är naturligtvis en av de stora riskerna med en situation av det slag som Sverige nu befinner sig i.

Men panik motas inte med blind auktoritetstro, utan genom att människor får snabb tillgång till tillförlitlig information.

Det är därför allvarligt att Folkhälsomyndigheten gjort flera tveksamma uttalanden de senaste veckorna, som visat på att faran underskattats och responsen varit svag och senfärdig. Statsepidemiolog Anders Tegnell har också skickat en olycklig signal genom att lämna Sverige för en kortare biståndsresa till Somalia, samtidigt som utbrottet pågått.

ANNONS

Tegnell hävdade om sportlovsresor i Alperna (8/2): ”När det gäller den här typen av resor finns det absolut ingen anledning att bekymra sig för Coronaviruset. I exempelvis Alperna och Sydeuropa finns det ingen spridning över huvudtaget.”

Om att Folkhälsomyndigheten inte tror på en stor smittspridning i Sverige (Eskilstuna-Kuriren 26/2) ”Vi har diskuterat screening när man kommer hit (efter resa), men kommit överens om att det inte är nödvändigt. Det är viktigt att inte binda upp sjukvårdsresurser där det inte behövs.” Om ökningen av importfall (Aftonbladet 8/3): ”Jag var lite för optimistisk … peaken [verkar] dra ut ytterligare något eller några dygn mer än jag trodde.”

Mycket av detta kommer att behöva analyseras och utvärderas den dagen krisen är över. Och nu är definitivt inte tid för att sprida småaktiga påpekanden om att en ansvarig själv setts nysa i händerna. Däremot måste berörda myndigheter redan nu handla utifrån vetskapen att man gjort ett antal kategoriska uttalanden som inte varit tillförlitliga, och att detta riskerar att påverka allmänhetens förtroende.

Fortfarande har alltför få svenskar förändrat sitt sätt att leva som svar på epidemin. Enligt Novus instämmer 14 procent helt och 30 procent delvis i påståendet ”Coronaviruset påverkar hur jag planerar mitt liv just nu, exempelvis korta resor, semester, umgänge i stora grupper och liknande.”

ANNONS

Undersökningen är visserligen gjord 5-10 mars, före regeringens förbud mot större sammankomster. Men myndigheterna har uppenbarligen haft svårt att nå ut med information om att alla har ett ansvar att begränsa smittspridningen, oavsett om de själva tillhör en riskgrupp eller inte.

Det kommer an på oss alla – och kanske särskilt oss som har en större plattform – att hjälpa till att sprida den informationen. Jag vill därför be alla läsare att hjälpa till att informera om att alla – även de som är unga och friska – måste hjälpa till att hejda smittspridningen. Om inte för sig själva, så för dem som är äldre och svagare, och för att vården inte ska överväldigas.

”Riskgrupp” kan låta kliniskt. Min vän Andreas är trebarnsfar och väntar på en levertransplantation. Läs gärna vad han själv skriver på bloggen andreasekstrom.com. Och tänk gärna på honom – eller en egen anhörig – nästa gång du tvättar händerna en extra gång.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS