Ska man vinna val behöver man en stark berättelse. Göran Perssons framgångsrika valresultat byggde mycket på berättelsen om stabilitet, att han sanerat statsfinanserna och att borgerligheten hotade välfärden.
Moderaterna kunde utmana honom först sedan Fredrik Reinfeldt, och ett nära sammansvetsat gäng runt honom, lyckades skapa en stark motberättelse: den om arbetslinjen och kampen mot utanförskapet. Det attraktiva med budskapet att bekämpa utanförskapet var att det kombinerade kravställande med en social dimension. Moderaterna lade också om de delar av partiets politik som var lättast att angripa, såsom synen på arbetsrätten och fördelningsprofilen på skattesänkningarna.
Inför valet 2022 är det redan tydligt att två berättelser kommer stå emot varandra. Tyvärr får man säga att bägge domineras av ett tydligt negativt budskap. Vänstersidan går helt och hållet in för att skrämmas med Sverigedemokraternas inflytande över en borgerlig regering. I sak är det ganska tunt. SD, KD och M är redan i stort sett ense om tagen i de centrala frågorna kring migration, integration och brottslighet. I övrigt lär reformerna bli begränsade, i synnerhet på de områden som berör breda väljargrupper. Vad Center-vänsterkoalitionen själva vill lär förbli höljt i dunkel.
Högersidans berättelse handlar i huvudsak om lag och ordning. Invandringen ska begränsas, straffen skärpas och nyanlända ska tvingas kvalificera sig för bidrag genom arbete. Bidragen ska dessutom få ett tak. Högersidans politik handlar i praktiken om att anpassa svenska regelverk till det som är normalt i andra länder.
Sakpolitiskt har högern starkare kort på hand, inte minst då man i huvudsak är enade om färdriktningen. Center-vänstersidan har i praktiken svårt att tala sakfrågor – Centern och Vänstern är ju varandras motsatser i nästan varje ekonomisk fråga och ekonomin är trots allt helt central i modern politik.
Betyder det att en borgerlig regering är självskriven? Knappast. Smutskastning fungerar dessvärre. Vi har redan sett att S-maskineriet inte kommer dra sig för att spela på alla strängar, fultolka, överdriva och spela på människors rädslor. Sanningen kommer inte stå i vägen. SD-sfären är beredd att svara med samma mynt, de har vanan inne. Men för borgerligheten lär det bli en tuff och inte särskilt angenäm valrörelse. Socialdemokraterna kommer göra allt för att få valet att bli ett val mellan dem och SD. Tanken är att sidspela borgerligheten och skrämma mittenväljarna.
Pessimismen har stadigt växt i Sverige det senaste decenniet. Förra årets SOM-undersökning från Göteborgs universitet döptes passande nog till ”regntunga skyar”. Sex av tio svenskar anser att landet är på väg åt fel håll.
Men frågan är om det räcker för oppositionen att svara på missnöjet med sakernas tillstånd. Vi riskerar en tävlan i hotbilder som kan trötta ut den bittraste betraktare. För högersidan gäller det att komplettera berättelsen om otrygghet och utanförskap med en mer framåtblickande, och i någon mening mer optimistisk, vision – åtminstone om man ska nå över de där eftertraktade femtio procenten.
