Statsminister Stefan Löfven var stram i tonen när han höll presskonferens i veckan.
– Det får vara slutfestat nu, sa han och fortsatte:
– För många brister och för mycket trängsel har rapporterats för många gånger. Här sliter sjukvårdspersonal dag och natt. Då är det respektlöst att samma personal sedan slår upp tidningarna och får se stimmiga bilder från trångt packade nattklubbar.
Och inrikesministern stämde in:
– Det duger inte att springa omkring på fester och bidra till ökad smittspridning samtidigt som antalet sjuka ökar, sa Mikael Damberg.
Konkret innebär det att det inte blir tillåtet att anordna offentliga danstillställningar för fler än 50 personer. Regeringen justerar emellertid lagstiftningen för allmänna sammankomster för sittande publik i motsatt riktning. Taket höjs till 300 personer, under förutsättning att tillställningarna kan genomföras på ett smittsäkert sätt. Det innebär således en välkommen lättnad för kulturen och idrotten.
Samtidigt slopas de särskilda restriktionerna för dem som är äldre än 70 år och personer i andra riskgrupper. Samma restriktioner skall gälla för alla i befolkningen. Folkhälsomyndigheten har konstaterat att de särskilda rekommendationerna med stor sannolikhet lett till färre dödsfall bland äldre som inte bor på äldreboenden. Men man har också sett negativa psykiska och fysiska konsekvenser av isoleringen.
– Jag tror att det är jätteviktigt att trycket läggs på hela samhället, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Men då vill det också till att hela samhället, alla åldersgrupper i alla sammanhang, ställer upp solidariskt och lyder rekommendationer och regler. För just nu ökar smittspridningen i Sverige, om än inte lika dramatiskt som i många andra länder i Europa.
Alla, är i olika grad, coronatrötta. Äldre är hjärtligt trötta på isolering, att inte kunna träffa sina familjer eller röra sig ute. Unga känner sig berövade på sitt ungdomsliv och eftersom de drabbas mildare av covid-19 än äldre lever de "som vanligt". Dessutom har många unga, som jag talat med, haft svårt att förstå logiken - "klubbar och barer där alla trängs har varit öppna men vi har inte kunnat gå på hockeymatcher eller Liseberg, där det går att hålla avstånd. Då är det bättre att stänga klubbar och barer", resonerar man.
Det är inte bara unga som har svårt att förstå logiken och det rättfärdiga i vissa restriktioner. Varför kan man besöka Skansen men inte Liseberg? Varför kan Ullared hålla öppet men inte Svenska Mässan i Göteborg? Varför kan 1000-tals trängas på köpcentra men inte få gå på konsert?
Det innebär inte med nödvändighet att lösningen på den bristande logiken är att till exempel Liseberg skall få öppna. Logiken och rättvisan kan lika gärna innebära att Skansen får stänga. Vad som beslutas är framför allt en smittskyddsfråga. Men det som beslutas måste uppfattas som rimligt, rättvist och logiskt.
Över stora delar av Europa har smittspridningen på nytt tagit fart. I flera länder har man fått nya rekordnoteringar i antalet smittade. Restriktioner har återinförts. Irland blev för några dagar sedan det första EU-landet som genomför en ny hård stängning av samhället. På många håll, särskilt i länder som tidigare totalstängt, har restriktionerna mötts av protester och demonstrationer. Coronatröttheten, som kallats den tredje vågen, är ett internationellt fenomen.
Både politiskt och mellan experter tycks den tvärsäkerhet som präglade början av pandemin ha klingat av. Hätskheten har mildrats och har, i varje fall på sina håll, ersatts av en viss ödmjukhet inför komplexiteten i hur man skall hantera pandemin framgent.
Å ena sidan har vi den oavvisliga plikten att skydda de sköraste och att rädda människoliv. Många människor i Sverige har dött av covid-19. Det är ett misslyckande, framför allt för äldreomsorgen. Dit får vi inte komma igen.
Å andra sidan finns behovet av att hålla igång samhället och ekonomin, fortsätta internationella kontakter och handel, värna företag och jobb och inte minst utbilda de unga så bra som det bara går. Företag har hittills klarat sig olika väl. Banker verkar alltid klara sig. De stora industriföretagen har visat förvånansvärd motståndskraft. Techföretag och e-handel har haft stora framgångar. Också delar av dagligvaruhandeln går bra. Andra har ett veritabelt helsicke: besöksnäring, kultur, sport och evenemang blöder. Många mindre företagare har fått se sina livsverk demoleras.
Det är oerhört viktigt att de företag och verksamheter, som av smittskyddskäl riskerar att gå under, hålls under armarna, om de i grunden är sunda och har en framtid bortom pandemin. I Göteborg är det allt från egenföretagare och verksamheter inom kultur, sport och besöksnäringen till profilverksamheter som Liseberg och Svenska Mässan. Det är en riksangelägenhet att stötta dem men framför allt är det angelägenhet för vår stad.
Balansgången mellan folkhälsa och samhällelig hälsa är svår. Många människor har gjort stora uppoffringar för det gemensammas bästa. Vad som nu inskärps från regeringen och Folkhälsomyndigheten är centralt. Alla måste hålla ut och hålla i. Rekommendationer och restriktioner gäller alla i lika hög grad. Skall vi kunna fortsätta på den svenska vägen, vilket 2 av 3 svenskar vill, så får vi inte slarva bort den genom oaktsamhet och obetänksamhet. Ju bättre vi hjälps åt att minska smittspridningen desto mer osannolika blir fler och hårdare inskränkningar - och desto mindre blir skadan på folkhälsan och på ekonomin!
