Adam Cwejman: Det egentliga hotet mot svensk demokrati

Genom infiltration, korruption, hot och kriminalitet monteras svensk demokrati ned, bit för bit.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Vi har lärt oss, genom ofta upprepade varningar, att om demokratin hotas i Sverige så sker det genom en rad politiska beslut fattade med berått mod. Det vill säga: Det finns partier och politiker som avsiktligt avser kringskära demokratin i vårt land. Inte sällan hänvisas till Ungern och Polen som exempel över hur det kan gå till.

Det här förklaras vara ett stort historiskt skådespel i vilket det är centralt att kämpa för de ”goda krafterna” mot de ”onda”. Så trodde jag också väldigt länge, med ögonen fixerade vid stora partipolitiska hot och politiska tendenser som spänner över hela Europa.

ANNONS

Ett sådant perspektiv riskerar dock att göra en blind för de tusen nålsticken som, kommer det visa sig, utgör det egentliga hotet mot svensk demokrati. Medan det har varnats och larmats så pågår, helt utan att avsändaren direkt är politiska partier, något allvarligt i Sverige som sällan förklaras vara huvudfaran för den svenska demokratin.

Vissa av dessa nålstick, ska tilläggas, är tydligt värre än andra, men de sker med en sådan frekvens att det sällan blir någon stor sak av det hela. Enskilt är de kanske inte mycket för världen: Lite bidragsbrott här, lite skadegörelse där, problem med infiltration av offentlig förvaltning i en kommun, hotade nämndemän i en annan. Men tillsammans utgör de vad som är det faktiska hotet mot den svenska demokratin.

Det demokratiska systemet i Sverige består inte enbart av val till kommun, region och riksdag var fjärde år. Viktigare är vad som sker med demokratins institutioner däremellan valen. Hur väl dessa institutioner fungerar är den stora prövningen för det svenska samhället på 2020-talet.

Om dessa institutioner inte kan fullgöra sitt arbete, deras verktyg missbrukas och deras tillgångar försnillas så spelar det mindre roll om den svenska rikspolitiken bedyrar demokratins vikt. Demokratin i Sverige kan monteras ned framför våra ögon samtidigt som rikspolitiker garanterar att så aldrig får ske.

ANNONS

Men det sker. Låt mig ge några exempel från de senaste åren. För två år sedan konstaterades i en utredning att 14,6 miljarder kronor årligen försvinner i felaktiga bidragsutbetalningar. Det kan jämföras med Finland där det samma år försvann 100 miljoner kronor i fusk. Vad gör detta med socialförsäkringssystemets legitimitet? Underminerar inte en sådan situation människors vilja att bidra till det gemensamma?

Brotten som förstör våra demokratiska institutioner är kanske inte de mest uppseendeväckande.Tidigare i år publicerade den svenska polisen en rapport i vilken man beskriver hur den organiserade brottsligheten har förändrats i Sverige.

Bortom rubrikerna om sprängningar och skjutningar (som ständigt slår rekord i just Sverige) har kriminella börjat infiltrera vården, bland annat med hjälp av läkare som skriver ut falska intyg om funktionsnedsättning och sjukdom. Det finns också exempel på kriminella som startar vårdcentraler och familjehemsföretag för att få ut gemensamma medel. Man tar då betalt för tjänster som inte utförs och ofta upphör dessa bolag att betala skatter och skulder.

Liknande infiltration, för det är vad det är, sker även inom det svenska rättsväsendet. En kvinna som jobbar som handläggare på på Attunda tingsrätt är misstänkt för att under lång tid läckt hemlig information till gängkriminella som hon har tagit del av på sin arbetsplats. Det är oklart under hur lång tid det har skett men det är enligt uppgifter från åklagaren ingen engångshändelse.

ANNONS

Förra året dömdes två advokater för att ha hjälpt gängkriminella. Det handlar bland annat om hjälp vid förberedelse till mord. Den ena advokaten ska ha haft ”full insikt” om att det fanns en tydlig mordplan och ”hans agerande var en central del i planeringen av brottet” berättade en rådman för Aftonbladet.

Enskilt så kan sådana här händelser bortförklaras med att det är väl ”sånt som händer”. Men problemet är större än så och påverkar inte bara enskilda rättsfall utan hela kommuner. Ett beslut om att placera den nya Utbetalningsmyndigheten – som ska förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar från staten – i Södertälje ställdes med kort varsel in av regeringen.

Orsaken sades vara att det saknades lämpliga lokaler. Men DN fann att den verkliga orsaken var att det fanns en ”betydande risk för infiltration och att kriminella försöker utöva påtryckningar på de anställda.” Att därför lägga en så ”känslig myndighet i en stad med precis de problemen är att skjuta sig i foten”, berättade en källa för DN.

En bakgrund till beslutet är en hemlighetsstämplad rapport som polisen gjort, som DN fick ta del av, där det tydligt förklarades att Södertäljenätverket, en kriminell organisationen redan ”infiltrerat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Södertälje”. Mot bakgrund av detta hade polisen rekommenderat att myndigheten skulle placeras på annan ort.

ANNONS

Carina Gunnarsson, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala Universitet och till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut skrev nyligen en rapport för SNS, betitlad ”Den sårbara staten”. Gunnarsson menar att ett land som har en väldigt stark demokratisk tradition paradoxalt nog kan vara särskilt sårbart för antidemokratiska hot.

Ett exempel på detta är det kommunala självstyret. I Sverige så fattas många beslut nära medborgarna. Kommuner, även mycket små sådana, har stora befogenheter och staten är inte direkt inblandad i besluten. Det innebär att kommunerna spelar en viktig roll i Sverige, 81 procent av alla offentligt anställda jobbar i kommuner.

Men det innebär också att de är mer sårbara för påverkan, hot och infiltration. De är helt enkelt ett lättare byte för kriminella än en stor statlig myndighet. Detta byte är frestande för kriminella eftersom kommunerna hanterar stora mängder pengar, närmare bestämt 773 miljarder kronor förra året.

Därtill finns en annan faktor som gör Sverige synnerligen sårbart. Den långt gångna privatiseringen av offentlig sektor, som skulle öka valfriheten och effektiviteten, innebär också att det blir särskilt enkelt för kriminella att starta bolag eller infiltrera bolag som utgör tjänster åt offentlig sektor. I en kommun kan det vara svårt att värja sig emot sådan brottslighet.

ANNONS

Vi tror att hotet mot demokratin är spektakulärt, att det manifesteras under grandiosa former av krafter som hatar vårt samhällssystem. Men i likhet med livet självt så planerar sällan ödet någon storslagen undergång för oss. Den verkliga nedmonteringen av den svenska demokratin och dess institutioner pågår framför våra ögon. Det är inga engångsföreteelser och det sker nu.

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS