Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Fredrik Persson / TT

Karin Pihl: Det blir som en spökstad nere i centrum

Under coronakrisen är det fantastiskt att det är så smidigt att beställa varor på nätet. Men på lång sikt får det konsekvenser i form av igenbommade butiker i lokalområdet. Är det verkligen värt det?

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

“Vi ser cirka 50 procent högre antal hemleveranser jämfört med vår prognos och anledningen tros vara möjligheten att få sina varor hem utan mänsklig kontakt”, säger Simon Strindberg, kommunikationschef på Budbee, ett budföretag som levererar varor som folk beställt på nätet. Budbee och liknande företag växer så att det knakar under coronakrisen. Många stora svenska butiker har börjat samarbeta med budfirmor som kör ut produkterna till kundernas hem.

Utan mänsklig kontakt. Det är så vi handlar nu för tiden. I dag behöver man inte åka in till Nordstan för en shoppingrunda. Det räcker med att ha en fungerande internetuppkoppling. Man behöver inte ens knalla ner till sitt lokala postombud för att hämta paketen. De kommer direkt till dörren.

Under coronakrisen är den tjänsten oumbärlig. Mänskliga möten reduceras till ett minimum samtidigt som konsumtionen kan hållas igång. Äldre och andra riskgrupper kan handla mat, böcker och kläder utan att behöva utsätta sig för risker. Nya arbetstillfällen skapas. Med tanke på att leverantör och kund inte träffas är budförare ett bra jobb för den som inte pratar så god svenska, eftersom man knappt behöver säga något.

E-handelstrenden har tagit fart ordentligt under coronakrisen. Men utvecklingen har pågått under flera år. I fjol växte omsättningen med 13 procent, enligt en sammanställning av Postnord, Svensk digital handel och HUI Research. Bäst går det för hemelektronik där en tredjedel av all handel sker via nätet. Livsmedelsleveranserna börjar också ta rejäl fart.

I år förutspås e-handeln växa med ytterligare elva procent, men den uppskattningen gjordes innan coronakrisen slog till.

Det här påverkar mindre företag. Enligt en rapport från Svensk handel har antalet företag i sällanvaruhandeln minskat kraftigt mellan 2011 och 2018. Antalet klädbutiker har minskat med 27 procent, och hemelektronikföretag har minskat med 26 procent. Konkurserna lär fortsätta. Och även om svenska företag ligger i framkant när det gäller att satsa på e-handel finns det ett stort hot som ligger och mullrar där i bakgrunden: Amazon.

E-handels- och molntjänstföretaget Amazon är i dag USA:s näst största arbetsgivare. Företaget har kontroll över en tredjedel av marknaden för internethandel i landet. Amazon säljer allt från mat till böcker, mjukvaror, hemelektronik och kläder, och är även världens största leverantör av molntjänster, alltså internetbaserad lagring av information. Amazon har redan etablerat sig i ett flertal europeiska länder, och det har länge ryktats om att en lansering i Sverige kommer att ske snart.

Vad händer då? USA:s finansminister Steven Mnuchin har hävdat att Amazon ”förstör detaljhandeln i USA”. Även i Europa har Amazon väckt kritik från politiskt håll. Inte minst för att företaget är ökänt för sin strategi att skaffa sig ett övertag genom att undvika skatt. Bolaget lägger formellt sin verksamhet i exempelvis Luxemburg, ett land som har väldigt låga bolagsskatter, samtidigt som man säljer till hela Europa.

EU har reagerat starkt på denna typ av aggressiv skatteplanering, och från och med i år ska ett sådant upplägg inte längre vara möjligt. Kommissionen har också startat en granskning mot Amazon. Misstankarna handlar om att företaget utnyttjar sina dubbla roller. Man tillhandahåller en marknadsplats där andra företag kan sälja sina produkter, samtidigt som man säljer sina egna varor där. Enligt kommissionen använder sig Amazon av information från de fristående transaktionerna för att göra sina egna produkter mer konkurrenskraftiga. En mild form av industrispionage, med andra ord.

Det här får givetvis konsekvenser för lokala handlare. De måste betala sin skatt, medan Amazon ”slipper” eftersom företaget inte är registrerat i det land där det de facto bedriver sin handel.

Kommer Amazon bli dödsstöten för svenska företag? ”Det är farligt när Amazon spelas ned. Vi borde verkligen inte underskatta vad de är kapabla till. Ett par år efter lanseringen tror jag att Amazon kommer kontrollera nästan 50 procent av den svenska e-handeln”, säger e-handelsexperten Markus Varsikko (DI 14/6).

Småföretag i sällanvaruhandeln har det redan tufft. Liljans Dammode byts ut mot en Lindex eller Kappahl, Åkes Järn och Färg mot en Teknikmagasinet eller Claes Ohlson. Kedjorna kan överleva, inte minst genom att själva vässa sin e-handel för fortsatt lönsamhet i företaget. Men vad händer när Amazon kommer och pressar upp e-handelns andel av den totala konsumtionen ytterligare?

Det kommer att innebära ännu fler stadscentra med igenbommade butiker, inte minst på mindre orter. Svensk handel konstaterar att de redan pressade handlarna i småstäder kommer att drabbas hårdast.

Först coronakris, sedan Amazon. Till slut blir det bara tomma lokaler och en pizzeria kvar i centrum.

Är den här utvecklingen oundviklig? Den drivs ju delvis på av konsumenterna. Att kunna beställa varor på nätet sänker inte bara priset, det är också smidigt. Det spar tid. Problemet är att de flesta nog vill ha både och – man vill handla billigt och smidigt på nätet, men man vill inte heller att det ska se ut som en spökstad nere i centrum.

Det finns en risk att man på kort sikt bortser från andra värden än de rent ekonomiska. Ett levande lokalt näringsliv har positiva effekter på upplevd trygghet och välbefinnande för de som bor i området. En stadskärna med igenbommade butikslokaler skapar en olustig känsla: här är en plats där det har funnits liv, här har kvinnor provat ut skor i den ena affären medan maken slank in i butiken bredvid för att köpa en ny borrmaskin – men inte längre.

Med nätshoppingen försvinner många dagliga spontana samtal. Man träffar färre personer under en dag. Småpratet med kassörskan, att heja på grannen i kassakön, provsmaka någon ny ost som mataffären har lagt upp i små byttor och stuckit tandpetare i – alla dessa tillfällen går förlorade när handeln går över till att vara nätbaserad. Staden mister sin själ.

För vissa kanske det inte spelar så stor roll att de dagliga samtalen med främlingar reduceras till ett minimum. Men för många, särskilt äldre personer som kanske inte träffar så mycket folk om dagarna, är de där små tillfällena till mänsklig kontakt viktiga. Chat-roboten på onlinebutiken kommer inte att ge dig en komplimang för din fina jacka.

En dogmatisk marknadsliberal hade kanske sagt att det inte spelar någon roll. Marknaden styr, punkt slut. Men det finns andra sätt att se på saken. I tidskriften Axess lyfter skribenten Simon Westberg upp Tyskland som ett exempel på ”social marknadsekonomi”. Den amerikanska detaljhandelsjätten Walmart försökte etablera sig i Tyskland. Med sämre anställningsvillkor, rymliga butikslokaler och generösa öppettider skulle Walmart slå ut lokala handlare. Men så blev det inte. Politiken reagerade. Öppettiderna är reglerade i lag och Walmart fick inte sälja sina produkter till under grossistpris. Kommunerna vägrade att ge bygglov till stora megabutiker utanför städerna och personalen strejkade mot dålig arbetsmiljö. Resultatet blev att Walmart fick lägga ner.

Som Westberg skriver kan man se detta som omfattande politiska ingrepp i den fria marknaden. Men man kan också se sådana typer av regleringar som ett sätt att försvara en reell marknad. Om ett företag totalt dominerar samtliga områden inom detaljhandeln har en viktig poäng med marknaden – att det finns olika alternativ – gått förlorad. Amazon skapar genom sina skatteupplägg och monopolställning en ren antimarknad. Detta är inget att försvara i marknadsliberalismens namn.

Det finns goda skäl att ha detta synsätt med sig i relation till e-handelsjättarna. Vi får billigare varor – men är det värt det? Självklart kan fysiska butiker och e-handel verka parallellt med varandra. Det finns inget som säger att vi antingen måste välja mellan en totalt nätbaserad konsumtion och att förbjuda e-handel. Men om vi vill ha kvar i alla fall några fysiska butiker måste konkurrensen åtminstone vara rättvis. Amazon och andra e-handelsjättar ska inte kunna smita undan genom att nolltaxera, genom dåliga anställningsvillkor eller genom att utnyttja sin monopolliknande ställning.

Man måste också kunna ställa frågan. Vill vi ha ett samhälle där det alternativ som står till buds för många efter att de flesta fysiska butiker slagit igen är att sitta ensam framför datorn och klicka hem varor ”utan mänsklig kontakt”? När man tänker efter framstår det som en dystopi.