Hundra miljarder. Så mycket pengar kostar brottsligheten svenska bolag varje år enligt en nypublicerad rapport från Svenskt näringsliv. Det är en summa så stor att det inte riktigt går att greppa. Man behöver sätta dessa belopp i något sorts meningsfullt sammanhang för att förstå omfattningen.
Den svenska statens totala utgifter för hälsovård och social omsorg under 2023 är 110 miljarder kronor. Hela det svenska utbildningsväsendet (inklusive den högre utbildningen och forskningen) kostar samma år 93 miljarder.
Men sådana summor är ändå, för enskilda människor, abstraktioner som är svåra att relatera till. Bakom de här hundra miljarderna finns tusentals hårt arbetande människor som i stället för att göra Sverige en smula bättre och mer välmående måste hantera konsekvenserna av vårt lands allvarliga problem med brottslighet.
Bortom rubriker om skjutningar, sprängningar och urspårade vendettor mellan gäng så är detta den konkreta kostnaden som vårt samhälle varje år tyngs ned av. Varje krona som kriminaliteten äter upp är en krona som inte går till rekrytering, produktutveckling och nyetablering i näringslivet.
Av de 100 miljarderna försvinner 43 i direkta kostnader som en konsekvens av förlorad eller skadad egendom. Det kan handla om stölder, snatterier eller skadegörelse av maskiner, inhägnader och byggnader. 34 miljarder är indirekta i form av larm, kameror, rörelsedetektorer och vakter som krävs för att förhindra den första kostnadsposten från att bli större. Sedan har vi ett intäktsbortfall på 21 miljarder på grund av avbruten produktion, varubrist och förlorad försäljning.
Men vilka företag drabbas hårdast och av vad? Svaret på den frågan kan ge en fingervisning om var problemet är som mest allvarligt.
De mest utsatta företagen är fastighetsbolag samt bolag som ägnar sig åt nöjesverksamhet och handel. Även verkstäder och byggbolag är vanliga brottsoffer. Det handlar alltså om bolag som har verksamhet riktad mot det omkringliggande samhället. Publika verksamheter som dagligen möter människor. Detta understryks även i statistiken över vilka brott som är vanligast: stöld, inbrott och skadegörelse. Den stora majoriteten av brotten är alltså inte någon ny kategori av cyberbrott, även om dessa inte är ovanliga, utan vanliga egendomsbrott.
En dold kostnad som inte direkt tas upp av Svenskt näringslivs undersökning är framtida utebliven produktion, försäljning och vinst som företagen skulle kunnat göra. Fem procent av företagen som Svenskt näringsliv tillfrågade inför arbetet med undersökningen uppger att de helt eller i delar övervägtr att flytta verksamheten det senaste året som en konsekvens av brottslighet. Fyra procent uppger att de har haft svårt att rekrytera personal av samma skäl.
En företagsledare i ett börsnoterat bolag jag nyligen talade med berättar att potentiella medarbetare i utlandet ofta har frågor om säkerheten och kriminaliteten i Sverige, vilket enligt företagsledaren, ”är en enorm skillnad mot bara för ett par år sedan”.
Det handlar inte blott om rädsla och rykten. 41 procent av företagen i undersökningen har helt slutat att anmäla brott till polisen. De upplever inte att polisen har tid eller resurser att utreda anmälningarna. Det finns då ingen poäng att anmäla brotten, eftersom det bara blir en extra arbetsuppgift som inte leder till någon kompensation.
Det handlar alltså om konkret, kostsam och tidskrävande brottslighet som påverkar företagens inkomster. Det här är ännu en delkomponent i beskrivningen av det samtida Sverige som inte bör förbises. Kriminaliteten är inte avgränsad till utanförskapsområden eller till vendettor mellan gäng. Brottsligheten spiller ut över hela samhället i form av tusen nålstick som vart och ett inte är mycket för världen men som tillsammans utgör en kostnad på hundra miljarder per år.
Svenskt näringsliv föreslår ett helt batteri av åtgärder för att stävja brottsligheten mot företag. Det rör sig om allt ifrån bättre kartläggning från Brottsförebyggande rådet till mer utredningskapacitet hos polisen och skärpta straff för återfallsförbrytare. Det är i linje med mycket av det som regeringen redan har föreslagit, så den befintliga politiken går redan år rätt håll.
Men om det är något som rapporten från Svenskt Näringsliv lär oss är det att mycket av konsekvenserna av brottsutvecklingen är dold - trots att det inte går en dag utan att vi kan läsa om dess synliga uttryck. Det är faktiskt svårt att föreställa sig vidden av problemet. De som tyckte att för mycket av Tidöavtalet ägnades åt rättspolitik eller att åtgärderna var ”för hårda” borde ta sig en tankeställare. I backspegeln kommer vi nog inse att regeringen i själva verket var alltför försiktig.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
