Den som regelbundet åker utomlands har säkert märkt att resorna blivit dyrare de senaste åren. Allt från boende till restaurangbesök har blivit mer kostsamt i takt med att kronan tappat mot andra valutor.
Jämfört med andra länder i OECD är den svenska kronan den valuta som tappat näst mest mot dollarn under året – endast den turkiska liran har fallit mer. Även gentemot euron har kronan försvagats väsentligt, i synnerhet om man går tillbaka några år: i juni kostade en euro (i genomsnitt) drygt 10,6 svenska kronor, i juni 2014 låg priset på runt 9 kronor.
Det är en stor skillnad på bara några år, vilket inte bara påverkar svenska turister. Den svaga kronan drabbar även svenska företag och konsumenter samt svenskar som bor i utlandet men som får till exempel studiemedel eller pension utbetald i svenska kronor.
Ett vanligt påstående är att en svag krona gynnar den svenska ekonomin, eftersom Sverige är ett exportberoende land. När svenska varor relativt sett blir billigare tenderar exporten att öka. Men även om en svag krona kortsiktigt kan vara positiv för svenska företag kan det få konsekvenser på längre sikt. Företagen blir – för att citera Investors ordförande Jacob Wallenberg – dopade: ”När de kan sälja sina varor billigt utomlands finns det en risk för att de tappar bort den nödvändiga effektiviseringen. Det blir inget förändringstryck ”.
Det finns också skäl att ifrågasätta påståendet om att en svag krona skulle innebära ökad lönsamhet för svenska företag, då det sker import av varor även till exportindustrin. Varor som tillverkas i Sverige och exporteras innehåller inte sällan komponenter som importerats från andra länder. År 2011 hade Volvo Personvagnar underleverantörer från 41 olika länder.
I en undersökning som Swedbank genomfört bland inköpschefer för Sveriges 400 största företag framkommer att hälften av de svenska storföretagen anser att kronans fall påverkar vinsten negativt, medan bara vart femte företag anser att det påverkat positivt.
Det är värt att ha i åtanke att stora företag bara utgör 0,1 procent av alla svenska företag. De negativa effekterna av en svag krona torde vara ännu större för alla små och medelstora företag som inte har lika stora resurser att ägna sig åt valutasäkring; det vill säga att man avtalar med banken om att köpa eller sälja ett belopp av en specifik valuta till en förutbestämd kurs vid ett framtida, förutbestämt datum.
Man ska också komma ihåg att Sverige även är ett importberoende land. Vi exporterar förvisso mer än vad vi importerar, men skillnaden är inte jättestor: Under 2018 var Sveriges export värd 2193 miljarder kronor medan värdet av importerade varor och tjänster uppgick till 2093 miljarder kronor (SCB).
Ungefär hälften av Sveriges livsmedel importeras, enligt LRF. Det gäller framförallt frukt, grönsaker och kött – varor som blir dyrare för svenska konsumenter. Utöver maten i sig behövs import av energi, foder, reservdelar och annat för att driva det svenska jordbruket.
Även för den som föredrar att semestra på hemmaplan finns goda skäl att vara orolig över en utveckling där de svenska företagens lönsamhet minskar och priset på vanliga varor ökar. Risken är stor att kronan ännu inte har nått botten.
