Demokrater måste tåla förändring

I en levande demokrati förändras gamla partier och nya tillkommer, när befolkningen driver på för det. Försöken att låsa fast partier i det förflutna underkänner demokratins dynamik, skriver gästkolumnisten Josefin Utas.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Efter händelserna i USA har svensk politik exploderat i associationslekar och smutskastning för att vinna politiska poänger. Finns det inga aktuella dumheter sagda av meningsmotståndare, pekas det gärna på partiers förflutna” för att försöka misskreditera dem.

Ofta hör man i debatten att Sverigedemokraterna inte ska "legitimeras" eftersom det är sprunget ur en högerextrem mylla. På samma sätt kan personer inom borgerligheten komma dragandes med Vänsterpartiets Moskvakopplingar 30 år efter murens fall.

Dessa partier må ha ett minst sagt osmickrande förflutet, men är det verkligen där debatten ska ligga i dag?

Detta sätt att bekämpa politiska motståndare är grunt och visar på oförståelse om vad partier är och vad demokrati handlar om. Ett partis förflutet är inte ointressant. Men den avgörande frågan är hur stor roll det spelar för politikutvecklingen och partimedlemmarna idag. Ändrade positioner är snarare regel än undantag i alla partier.

ANNONS

Politiska partier är medlemsstyrda organisationer. Medlemmarna utgörs av vanliga människor, som väljer att gå med i ett parti. Dessa är antingen passiva supporters eller aktivt engagerade och tar på sig uppdrag, går på möten, deltar i interndebatten, rekryterar fler medlemmar och så vidare.

Partier utvecklas hela tiden. Som medlemsstyrda organisationer tar de beslut demokratiskt, ändrar sin politik och förändrar sin organisation vartefter medlemmarna anser att det behövs. Detta gäller både gamla partier och nya. Hela partier försvinner också från det politiska landskapet om inte tillräckligt många vill verka i dem, liksom nya uppstår när de gamla anses vara föråldrade.

Denna dynamik, i form av samtal, kompromisser och beslut inom partierna är demokratins hjärta. Engagemanget från befolkningen i partierna och deras val av väg för sina partier genom interndemokratin, är det som ska säkra att folkviljan styr Sveriges utveckling.

Men om den politiska samhällsdebatten inte längre handlar om sakfrågor och vad partierna faktiskt tycker i dag, blir debatten meningslös. Då reduceras den till tomt tjafs om gamla ”bilder” av partierna. Och om det inte anses vara viktigt vad ett parti gör och tycker i dag, varför skulle någon vilja engagera sig i ett parti över huvud taget? Då finns ju ingen möjlighet att påverka.

ANNONS

Vårt demokratiska statsskick är till för att kanalisera folkets vilja och önskemål om förändring på ett så ordnat och rättvist sätt som möjligt. Allt grus som nu kastas in i maskineriet, genom beskyllningar och misstro, skadar det.

Engagemanget i de politiska partierna har minskat under lång tid. Endast ett par procent av Sveriges befolkning är i dag medlemmar i ett parti och ännu färre är aktiva. Det är en oroande utveckling, som behöver vändas, eftersom vår representativa demokrati bygger på partier.

Att trampa på de partiaktivas bidrag och arbete, kommer inte att få fler att vilja dra ett strå till stacken i ett parti. Ingen går med i ett parti, eller fortsätter vara aktiv, för att legitimera ett förflutet, utan för att vara en del i att forma framtiden. Om människor upplever att partier inte är möjliga att förändra och att det inte heller går att starta nya, så har vi stora problem.

Det måste spela roll hur partier är i dag. Att leva kvar i det förgångna är att inte respektera människors rätt att organisera sig och bestämma vad deras organisationer står för. De som inte accepterar, utan tvärtom motarbetar förändringsdynamiken i politiken, motarbetar även demokratin.

ANNONS