2010-talet kommer bli ihågkommet som decenniet då den digitala ekonomin blev en självklarhet. Den smarta telefonen hamnade i varje ficka, sociala medier började utgöra en stor del av vardagen och amerikanska tech-bolag som Alphabet, Apple och Microsoft växte som aldrig förr. Världen återhämtade sig från finanskraschen 2008. Tillväxten tog fart och kombinationen teknologisk utveckling och nollräntor blev decenniets signum – bostadspriserna rusade och det byggdes som aldrig förr, även i Sverige.
Något som inte är lika associerat med 2010-talet är att låga oljepriser också var en avgörande faktor bakom de glada åren. Under 00-talet var det inte ovanligt att tala om att oljan kunde ta slut, priserna skulle skjuta i höjden och att det skulle utmana hela vårt sätt att leva. Mellan år 2000 och 2008 gick oljepriserna upp för varje år. Till slut nådde de i juni 2008 rekordnivån 138 dollar per fat. Oljans tid var ute, tänkte många, för så kunde det inte fortsätta.
Denna pristopp sammanföll med insikten att klimatförändringarna var orsakade av människans koldioxidutsläpp. En massiv grön omställning var inte bara önskvärd, ur ett miljöperspektiv, den var ofrånkomlig eftersom oljan skulle bli för dyr. Det var i samband med och direkt efter finanskraschen som stora belopp plöjdes ned i olika gröna satsningar. Sol- och vindinvesteringar blev i ropet och det såg mörkt ut för oljebolagen.
På den tiden, runt 2010, var det inte frågan huruvida oljan skulle försvinna ur vårt samhälle, utan när. Minskande oljefyndigheter, höga priser och klimatförändringar gjorde riktningen självklar. Vi skulle snart, menade många, nå ”peak oil”, det vill säga den tidpunkt då oljeutvinningen når sin absoluta topp för att sedan falla. Det innebar inte att någon trodde att oljan helt skulle ta slut, däremot var uppfattningen vanlig att kostnaden för utvinning skulle öka i takt med att säkra reserver började sina.
Det skulle leda till att hela världsekonomin förändrades, bort från ett oljeberoende som staterna runt Persiska viken ständigt utnyttjade – mot en annorlunda framtid i vilken teknologiska framsteg avgjorde det globala inflytandet.
Men ”peak oil” uteblev och försköts till en mycket avlägsen framtid. Tvärtemot antagandet att oljan skulle bli dyrare och mer sällsynt under 2010-talet så blev den faktiskt både billigare och flera nya omfattande oljereserver upptäcktes, som skifferoljan i USA och Kanada.
Efter finanskraschen 2008 så störtdök oljepriset ned till 41 dollar per fat, återhämtade sig något under ett par år för att därefter, under 2015, återigen falla till nya låga nivåer runt 50 dollar per fat. Mellan 2015 och 2021 höll sig sedan oljepriset på ständigt låga nivåer vilket var en välsignelse för världsekonomin.
Detta är den dolda ekonomiska revolutionen på 2010. För vad som då hände var att låga oljepriser sammanföll med en väldigt expansiv penningpolitik. Trots att vi under många år hade väldigt låga räntor och pengar trycktes in i världsekonomin så motverkade det låga oljepriset en ökning av inflationen.
Effektiviseringen av många tjänster genom mjukvaruutveckling spelade också in i detta men hade oljepriset gått upp till samma höjder som på 00-talet så hade det inte spelat någon roll, inflationen hade rusat och räntorna hade behövt höjas långt tidigare än 2022, vilket hade hämmat den digitala ekonomins utveckling.
Men så kom våren 2022 och det såg ut som att ökande oljepriser skulle bli slutet på 2010-talets höga tillväxtsiffror. Kriget i Ukraina gjorde att oljepriset gick upp till en topp på över hundra dollar per fat, och med det återkom inflationen. Men även denna gång skedde en upprepning av 2010-talet: USA och Kanada ökade utvinningen av skifferolja till sådana nivåer att de 2023 pumpade upp mer olja tillsammans än hela Mellanöstern.
Energipriserna och oljepriset har nu återigen gått ned, även om nivån i skrivande stund fortfarande är högre än vad den var under epoken 2015-2021. Det värsta hotet från inflationen som alla följde med fasa under 2022-2023 är också avvärjt.
Så vad händer nu? Och kommer vi någonsin kunna bryta kopplingen mellan världsekonomin, säkerhetspolitiken och oljan?
Det sker en ständig dragkamp mellan Opec-länderna, som gynnas av höga oljepriser, och resten av världen. Denna strid har visserligen blivit mer jämlik efter att USA och Kanada började utvinna skifferolja men ständigt bestäms mycket av världsekonomins riktning av ett fåtal länder kring Persiska viken. Och trots att gröna energikällor har blivit allt vanligare och elbilar faktiskt börjar synas på våra gator så bibehåller oljan sin centrala roll i världsekonomin.
Oljan är både en frälsning och förbannelse – samtidigt. Miljön blir lidande på grund av utsläppen och när priserna går upp då ökar Opec-ländernas inflytande. Av de tio länderna med störst oljereserver i världen är enbart en, Kanada, fullt demokratiskt. Resten är en samling av hel- och halvdiktaturer som Venezuela, Iran, Saudiarabien och Ryssland. Att just Ryssland är så centralt när det kommer till både olje- och gasutvinningen i världen har varit Putins stora vinstlott.
Så länge vi har låga oljepriser skjuts en ordentlig grön omställning på framtiden. Så länge vårt samhälle inte behöver vända sig bort från oljan så kommer vi inte att göra det fullt ut. Människans bekvämlighet fungerar på det viset. Men vad kriget i Ukraina har lärt oss är att om det inte finns ett oberoende gentemot Opec-länderna så kommer vi ständigt hamna i situationer där inflationen, tillväxten och penningpolitiken påverkas av oljepriset. Om inte miljöhänsyn räcker som motivation så borde detta, om något göra det.
Att bryta oljeberoendet är inte bara ur miljöperspektiv nödvändigt, det är en säkerhetspolitisk ödesfråga viktigare än samtliga försvarspolitiska satsningar och militära allianser tillsammans. Om något borde kunna förena vänstern och högern i hela Västvärlden så är det detta. För även om ”Peak oil” ligger långt fram i tiden så är världens oljeberoende fram tills dess det som utgör diktaturernas främsta livförsäkring.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
