När vi har brist på läkemedel och vissa patienter får vänta i veckor på att få sin, ibland livsviktiga, medicin, då måste åtgärder sättas in. Regeringen lägger nu fram förslag för att förbättra hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap . Det handlar om böter för läkemedelsföretag som inte anmäler restnoterade läkemedel i tid, och fokus på bättre lagerhållning.
Läkemedelsverket rapporterar att antalet restnoterade läkemedel har ökat med 54 procent jämfört med året innan. Det är främst under den senare delen av 2022 som ökningen tagit fart.
Enligt Läkemedelsverket var det under 2022 flest restanmälningar för läkemedel som behandlar nervsystemet, mag- och tarmkanalen och hjärtat.
Den nu konstaterade bristen beror främst på tillverkningsrelaterade orsaker såsom produktionskapacitet och -planering, och står för 64 procent av orsakerna till restanmälningar. En oväntat stor efterfrågan är den näst mest förekommande orsaken. Båda dessa orsaker kan byggas bort med bättre beredskap och bättre framförhållning.
Att patienter med förnyade recept inte väntar till sista pillret för att hämta ut en ny ask medicin är dock inte svaret. Framförhållningen måste ligga hos läkemedelsföretagen. De är skyldiga enligt läkemedelslagen att rapportera in en restanmälan så snart som möjligt men senast två månader innan förväntad start.
Endast tre procent av anmälningarna sker dock två månader eller tidigare innan beräknad start. Här har läkemedelsföretagen ett stort ansvar.
Det kan konstateras att just läkemedel inte är en produkt som lämpar sig väl för ”just-in-time” och avsaknad av lager. Det blir även en fråga om beredskap. Kommer fartygen från Kina kunna komma även i tid av kris eller krig?
När nu Kina öppnat upp efter sina drakoniska lockdowns varnas det för än fler brister av läkemedel. Viruset sprider sig snabbt hos en befolkning som inte fått möjlighet till en naturlig smittresistens. Det påverkar produktionen på grund av att fabriksarbetare ligger hemma sjuka men också på grund av en förändrad prioritering av de kinesiska läkemedelsföretagen som väljer att producera covid-19-läkemedel i första hand (Svenska Yle 21/12-2022).
Vad gäller brist som beror på oväntad ökad efterfrågan finns det exempel som tyder på att läkare måste ta större ansvar. När till exempel ett läkemedel mot typ 2-diabetes inte längre finns på Apotekshyllan för att det visat sig vara effektivt mot viktökning, är det läge att prioritera (Läkemedelsvärlden 01/12-2022).
Det är välkommet att regeringen nu prioriterar frågan om restnoteringar och lager. Vi behöver höjd beredskap. Förutom att bryta vårt beroende av Asien och av ”just-in-time” vore en välkommen utveckling att utöka möjligheten för apoteken att byta ut preparat. Möjliggör byten mellan olika förpackningsstorlekar, byte till annan styrka och dosering, annan beredningsform eller om nödvändigt till annan läkemedelssubstans. För patienten är innehållet viktigare än namnet på lådan.
