Allt fler barn har problem med finmotoriken.
Allt fler barn har problem med finmotoriken. Bild: Claudio Bresciani / TT

Naomi Abramowicz: Därför kan barn inte ens hantera en sax längre

Att sätta skärmar i händerna på barn skadar inte bara deras språkutveckling, utan även deras motoriska förmåga.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Svenska slöjdlärare är förtvivlade. Allt fler vittnar om att barn i mellanstadieåldern inte längre kan göra sådant som tills alldeles nyligen sågs som självklart: att kunna hantera en sax, trä en nål eller göra en knut (Vi lärare 11/1). En slöjdlärare berättar: "Många klarar inte av att knyta en vanlig knut. Så när vi ska skydda våra kläder inför en viss uppgift så måste jag använda värdefull lektionstid till att knyta 16 förkläden!"

Lärare inom ämnet idrott och hälsa varnar för samma sak: barns motoriska färdigheter blir allt sämre. Barn som går i lågstadiet har numera svårt att göra kullerbyttor eller ens kunna stå på ett ben (DN 28/1). Det krävs ingen avancerad matematik för att räkna ut varför: De saknar basal grundmotorik till följd av för mycket skärmtid och för mycket stillasittande.

ANNONS

Vid en första anblick kanske det inte framstår som så farligt. Svenska barn behöver väl knappast bli stjärnor på vare sig sömnad eller kullerbyttor? Även om det ändå torde tillhöra någon form av grundläggande livskunskap att åtminstone kunna sy i en knapp ifall den skulle ramla av. För att inte tala om att kunna klippa till ett plåster i lämplig storlek om man skulle råka skada sig.

Men svag motorik kan ge betydligt större konsekvenser än att man behöver köpa färdigklippta plåster eller lämna in varenda kappa med en förlupen knapp till skräddaren.

Dålig finmotorik leder till försämrad skrivförmåga, vilket i sin tur innebär sämre kunskapsinlärning. För det är inte så enkelt, som de glada framtidsoptimisterna ofta framställer det, att skärm och padda är lika bra som papper och penna. Den som skriver med papper och penna lär sig och kommer ihåg bättre jämfört med den som antecknar med hjälp av digitala hjälpmedel.

De senaste åren har allt fler forskare och läkare uttalat sig om att barn påverkas negativt av att använda skärmar. Särskilt i ett för tidigt skede. Det riskerar att påverka motoriken, försämra minnet och koncentrationsförmågan samt hämma språkinlärningen. Därför uppdaterade Barnläkarföreningen sina rekommendationer om digitala medier i höstas. Föreningen anser att barn upp till två år inte bör använda skärmar över huvud taget – medan barn upp till fem år kan använda dem max en timme om dagen.

ANNONS

Här hade förskolan kunnat ha ett positivt inflytande på barns vardag genom att vara en fristad från skärmar av allehanda slag. Men det är inte bara tillåtet med digitala medier i förskolan, det är till och med påbjudet. Enligt Skolverkets läroplan står det: ”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen”.

I höstas meddelade skolminister Lotta Edholm (L) att regeringen ger Skolverket i uppdrag att föreslå ändringar i förskolans läroplan för att göra verksamheten i huvudsak skärmfri.[4]

Förslaget har redan stött på patrull från förskollärare som anser att förskolan visst bör ha i uppdrag att lära barn om hur man använder teknik på ett bra sätt (Vi lärare 5/10 2023).

Men innan barn lär sig att behärska teknik på ett bra sätt vore det en god idé om de lärde sig att behärska grundläggande kroppskontroll först. Om en förskola med färre skärmar blir verklighet vore det en stor vinst, för såväl svensk skola som svenska slöjdlärare.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS