Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bawar Ismail: Dåliga förlorare håller Liberalerna gisslan

Bittra företrädare är redo att sabba all det förtroende för Liberalerna som Nyamko Sabuni jobbar så hårt med att återuppbygga.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Partiet tidigare känt som Folkpartiet har inte haft det lätt på sistone. Beslutet att lämna borgerligheten till förmån för ett socialdemokratiskt samarbete lämnade partiet på urusla opinionsnivåer. Men sedan dess har Liberalernas medlemmar inte bara en gång, utan två gånger, röstat fram en ny färdriktning för partiet.

LÄS MER: När politiken blir teater och historia ett slagträ

Först valdes Nyamko Sabuni till Jan Björklunds efterträdare. Hennes ståndpunkt var tydlig: Januariavtalet var en dålig lösning, dess syfte (att isolera vissa partier) ännu sämre, men för trovärdighetens skull är det viktigt att följa överenskommelser.

Sabuni ville dock ena partiet bakom ett nytt löfte till väljarna: L ska avveckla januarisamarbetet framåt valet 2022 och sedan verka för en borgerlig regering.

Den frågan avgjordes också av medlemmarna efter högljudda och intensiva diskussioner. Motståndet, främst bestående av SD-fixerade Stockholmsliberaler, ville att partiet skulle fortsätta samarbetet med S för att isolera Sverigedemokraterna. Men att isolera ett eller ett annat parti har aldrig varit Nyamko Sabunis drivkraft.

Sabunis linje vann bland medlemmarna, partiet deklarerade att man inte har som avsikt att låsa sig fast vid ett samarbete med Socialdemokraterna. Januariavtalet skulle därför avvecklas lagom till riksdagsvalet.

Sedan kom Vänsterpartiets krav om hyressättning, misstroendevoteringen mot Stefan Löfven och regeringskrisen. Sabuni var snabbt ute med att dödförklara januariavtalet och gav därmed beskedet att L inte längre utgör ett stödparti till S.

LÄS MER: Så kan Liberalerna hitta sin plats i svensk politik igen

Men Liberalerna hålls fortfarande gisslan av missnöjda företrädare som inte respekterar det vägval partiledningen och medlemmarna beslutat om.

En liten minoritet på fem till sju ledamöter i L:s riksdagsgrupp vill nämligen släppa fram Stefan Löfven som statsminister. I deras värld är allt underordnat frågan om SD och därför kan de inte respektera utfallet i uppslitande medlemsomröstningar.

Deras motvilja att anpassa sig efter partiets nya ståndpunkt i regeringsfrågan riskerar att sabba allt det Nyamko Sabuni kämpat för. Återkomsten till borgerligheten. Förtroendet hos allmänborgerliga väljare. Förnyat samarbete med riksdagens andra borgerliga partier.

Vem kan ta Liberalerna på allvar om en liten missnöjd minoritet, tillika dåliga förlorare, är redo att inte bara sänka sin partiledare, utan även svika majoriteten av medlemmarna som står bakom partiets nya ståndpunkt i regeringsfrågan? Vem vill rösta på ett parti där bittra företrädare vägrar följa partimedlemmarnas talan?

För den allmänborgerliga väljaren som Sabuni försökt locka tillbaka kan detta inte framstå som ett pålitligt parti att lägga sin röst på.